You're just the part of me I can't let go.
Det är något speciellt med låttexter. De säger ibland så mycket och ibland ingenting, och ändå kan de borra sig rakt in i hjärtat. De är dessutom ganska svåra att skriva. Jag har i musikteoriläxa att komponera en halv låt efter vissa mönster (vi gjorde första halvan i skolan), och det svåraste med komponerandet är texten. Eller rättare sagt: det är inte så svårt att slänga ihop några ord men svårt att få till en bra text. Mina texter har en tendens att bli lite djupa. Den här senaste handlar om att tiden går fort, men att framtiden är det vi tror på (det är lite oklart vilka "vi" är, jag låter det vara tolkningsbart). Men jag är faktiskt ganska nöjd.
Idag har jag varit i kyrkan, kört hem, skrivit musikteorin och ätit så jag nästan inte kunde ställa mig upp. Pappa gjorde en fantastiskt god kycklinggryta med jordnötter och äpplen, och den vill man inte sluta äta trots att man är mätt! Receptet finns på arla.se. Jag tror inte att vi behöver äta på ett par dagar...
Igår var det ju första deltävlingen i Melodifestivalen! Jag, pappa och min lillasyster tittade tillsammans och hejade på Danny. Jag tyckte dessutom om både Le Kid och Pernilla Andersson, medan pappa tyckte om Swingfly. Vi var ganska förvånade över att han gick vidare, men vi tror att Kristoffer Hiding (han som sjöng refrängen) var anledningen till populäriteten. Rent allmänt var startfältet bättre än på länge, och vi hade svårt att välja några riktiga favoriter (förutom Danny ;) ). Det bådar gott, men jag är lite orolig för att Babsan ska vara med nästa lördag.
Nu ska jag läsa idrottsteori. Temat är Kost och Prestation, och min grupp ska imorgon prata om ätstörningar.
Bless// Johanna
Kommentarer
Trackback
