Apropå igår.
Ibland önskar jag att jag var en sån som vågade lite mer. Att jag inte visste vad ordet riskbedömning betydde, och att jag kunde se något läskigt, stänga av tv:n och bara skaka av mig det jag sett. Men nu kan jag inte det.
Jag såg en riktigt äcklig film igår. Den hette Daybreakers och handlade om att större delen av världens befolkning var vampyrer, men att tillgången på människoblod började ta slut. Uppror, läskiga mutationer och vampyrer som inte drack blod som Dracula (lite diskret sörplande) utan med slit och splatter och slafs följde (huvudpersonerna i filmen var i och för sig goda och försökte hitta ett blodsubstitut, men det var läskigt ändå). Det faktum att jag blundade och kramade om personen bredvid mig så hårt jag kunde under halva filmen och fortfarande var obekväm när jag vaknade mitt i natten säger en hel del. Jag avundas lite min kramkompis som verkade helt oberörd och log mot mig och sa åt mig att blunda.
En annan gång jag önskar att jag vore mindre rädd är på gymnastiken. Tänk vad skönt att bara kunna slänga sig ut och våga försöka sig på en massa saker som förmodligen inte skulle gå bra. Men att ändå våga, och efter ett tag få det rätt. Vad mycket man skulle lära sig!
Jag antar att ju mer man utsätter sig för rädslan, desto mindre rädd blir man. I båda fallen. Och där är det stora problemet: jag är inte säker på att jag vågar utsätta mig för rädslan. Det är en sak att säga att man borde se på fler skräckfilmer eller bara kasta sig ut, och en helt annan sak att göra det. Annars skulle man ju inte vara rädd, eller hur?
Personligen tror jag att riskbedömningen på gymnastiken är lättare att bli av med än rädslan för den där filmen. Fysisk smärta verkar lättare att handskas med än psykisk smärta. Värktabletter dämpar inte obehaget från i natt. Och då sov jag inte ensam i rummet heller.
För att tänka på annat har jag nu suttit och tittat på Galenskaparna på Youtube. Helt underbart!
Bless// Johanna
Make this day what you want it to be.
Idag blev det officiellt juletid. Mamma satte upp adventsstjärnor och -stakar, och vi hade Första advents-konsert! Konserten blev egentligen bra, förutom näst sista sången då ett smärre kaos utbröt. Vi var sju stycken som skulle sjunga huvudkören i "Det är en ros utsprungen" och resten sjöng de speciella gymnasiestämmorna som i princip innebär att varje stämma har en ton och den tonen sjunger man genom hela stycket. Medan vi sjöng höll en av killarna i vår lilla kör på att börja sjunga på helt fel ställe. Han kom på det i sista stund, men hann få ur sig ett litet läte. Det gjorde att hela den lilla kören, utom jag och en av basarna, började tokskratta. Resultatet får ni lista ut själva, men vackert var det inte. Men resten av konserten gick faktiskt riktigt bra.
Imorgon är det mera julgig och sedan adventsfika här hemma.
Bless// Johanna
Åh vad jag längtar till sportlovet och Kittelfjäll! Jag får väl trösta mig med att det ju inte är brist på snö här hemma.
You are the one, the one who lies close to me.
Det är underligt hur människan fungerar. När man är mitt uppe i något man gör känner man ingen trötthet, ingen smärta och nästan ingen kyla. Men när man inte gör något och tillåter sig att känna efter, då kan man plötsligt känna igen. Nu ikväll gjorde jag och klassen vårt första jul-gig för säsongen, på Gant på Birger Jarlsgatan, och första delen bestod i att vi skulle stå utanför affären och sjunga för att välkomna gästerna på kund/personal/vilkadetnuvar-eventet. Att stå still mitt i vintervädret och kylan var inte helt lockande, och vi frös en hel del innan giget, men när man väl stod där och sjöng kändes det knappt att det var kallt. Visserligen stod vi så nära varandra vi kunde, men ändå.
Nästan samma sak hände igår. Jag har lyckats gå och få benhinneinflammation (visserligen en ganska liten, men ändå), men lyckades övertyga mamma att jag skulle få gå på gymnastiken ändå. Jag sa till mig själv att jag bara skulle hoppa trampolin så att jag inte skulle springa så mycket, men sedan började folk göra handvolter och då kunde jag inte motstå frestelsen. Så efter ett tag gjorde underbenen ont. Men när man sprang mot gropen eller trampetten kändes det knappt. Det kändes bara när jag gick tillbaka för att köra igen. Idag har jag dock inte känt något alls.
Den här veckan har annars varit ganska trevlig. Inga prov, inte så många ansträngande läxor och i princip ingenting oväntat som hänt. På lördag är det adventskonsert, och på söndag ska vi tillbaka till Gant och sjunga lite till. Nästa vecka däremot är det både franskprov och konsert i Gävle. Det blir ansträngande men kul.
Nu ska jag sova.
Bless// Johanna
Ifall ni vill veta...
... så finns det få saker som är värre än att sakna någon, plötsligt höra hans röst i huvudet, inse att det är hans låt som spelas i ipoden och känna att han egentligen är fyrahundratusen ljusår bort.
I gave it all to you.
Träningsvärk är både ganska trevligt och ganska irriterande. Sån där riktigt riktigt svår träningsvärk, då man inte kan gå, inte sitta och framför allt inte böja sig ner till sitt skåp längst ner, sån är jobbig. Men den träningsvärken jag har nu är ändå inte helt fel. Lite öm i skuldror, lår och revben. Eller ja, musklerna utanpå revbenen förstås, men de är så tunna att jag inte riktigt räknar dem som muskler. I vilket fall kommer värken från gymnastiken igår. Jag ställde för första gången sträck-halv (Översättning: jag klarade att göra en volt med helt rak kropp och skruva den ett halvt varv och landa på fötterna)! Så det är jag lite stolt över.
Idag började jag dagen med att köra bil. Jag hade sovmorgon i skolan, så jag passade på att slänga in en körlektion där. Det gick bra! Jag fick köra en bit bort och på nya ställen där jag inte har varit tidigare. Jag känner att jag blir lugnare och lugnare i körningen. Å andra sidan är det mesta lugnare än den nervositet jag kände när jag började köra...
Dessutom hade jag svenskprov idag. Jag och en kompis kom fram till att svenskprov är ganska konstigt. Svenska handlar ju egentligen inte om faktainlärning? Men det här var prov i språkhistoria, så det kanske kan ses som fakta trots allt. I vilket fall gick det bra.
Imorgon är det sovmorgon till 10, tre lektioner plus extrarep inför ett speciellt evenemang och häng i kyrkan på kvällen. Mys, med andra ord.
Bless// Johanna
I hear you in my dreams, I feel your whisper across the sea.
Allt rullar. Folk förändras och utvecklas. Jag och Pontus var mest aktiva av alla på riskettan. Jag har liksom ingenting att plugga på till svenskprovet på torsdag, men det gör inget för jag har ändå ingen tid att plugga. Min pojke är i högsta grad saknad. Puss
Nobody's watching me now.
Låten jag och Disa gjorde dans till idag. Helt underbar. Speciellt att rulla runt på golvet och hoppa högt till.
I know that it's a wonderful world, from the sky down to the sea, but I can only see it when you're here with me.
Jag älskar verkligen att dansa! Det är något som gör mig helt glad överallt. Och idag fick jag tillfälle att dels göra dans med Disa, och dels göra en av mina nya favoritstilar: modern dans! Så jag är glad, och vår dans blev superbra! All inspiration och alla steg bara föll över oss ett efter ett. Så nu har vi en rulla-runt-på-golvet-dans att lära vår klass om två veckor. Det känns bra!
I helgen var jag barnvakt i kyrkan med min lillasyster och Agnes, var på 17-årsfest/jättemysigt afternoon tea hos en annan Agnes samt övade kör och firade pappa på Fars Dag genom att städa bottenvåningen. För att göra ett antal långa historier korta. Nu är jag ju helt fanatisk när det kommer till historieberättande, men jag ska tygla mig. Vill bara nämna att vi trodde att vi skulle vara barnvakter åt typ fem barn, men det kom en underbar tvååring, så vi hade det ganska lugnt bland bollhav och hoppborg.
Dessutom har det visat sig att jag och pojkvännen har ganska dålig kommunikation. Vi träffades i fredags, och han upplyste mig om att han kommer vara upptagen varje helg fram till jul. Men när jag sms:ade honom idag och frågade när han slutade visade det sig att han är borta i Dalarna hela veckan med skolan. Vilket jag trodde var nästa vecka. Så vi är lite förvirrade, men han kommer hem på söndag. Jag hoppas att Tele2 har fixat bättre täckning till deras lilla håla än tidigare.
Nu ska jag sova. Imorgon blir det Riskettan på körskolan med Pontus :)
Bless// Johanna
One day she will tell you that she has had enough.
Nu måste jag få säga att jag är lite stolt. Jag har skrivit min första kompisition. Eller ja, "komposition". I musikteoriläxa har jag att skriva färdigt en kanon som ska innehålla vissa ackord, och skriva en text till. Jag är färdig! Det klurigaste var texten, men jag tycker att den blev lite söt. Så därför måste jag dela med mig av den.
Som en apelsin utanför skalet
På samma vis som siffran "två" kände sig när nån stal "ett"
Som kaosets högljudda tomhet när inget går galet
Är jag inte riktigt hel utan dig.
Lägg märke till det ytterst finurliga rimmet skalet - stal ett! Jag är som sagt lite stolt... :)
(Och ja, jag har Jason Mraz som förebild)
Annars har både igår och idag varit ganska sköna dagar. Igår var hela musikgymnasiet tillsammans med AF i Globen och övade inför lucia! Vi gick och stod och gick och stod och förflyttade oss och övade ljussläckning, men i slutet fick vi sjunga lite också. Det var i vilket fall lika mysigt som alltid! För att fortsätta den ganska lugna riktningen veckan tog så slutade jag 11.10 idag. Så jag satt med Agnes, Filip och Gustav i biblioteket, gick och klippte håret och kom hem vid tre. Skööönt.
Imorgon är det fredag! Ännu bättre: det är EKO Halleluja imorgon kväll! Jag är jättetaggad :)
Bless// Johanna
I miss you.
(Jag har bestämt mig för att vara annorlunda. Jag tänker inte nämna den underbara snön över huvud taget. Ha.)
Så var man inne i skolrutinerna igen. Jag kom ihåg mina nycklar, fick mjölksyra i benen i trapporna och pluggade musik när jag kom hem. Är det jullov snart?
Men lite mjukstart blir det ändå. Jag var hos tandläkaren imorse, så jag hann inte till franskan. Av alla mina ämnen är franska det mest ansträngande. Det är det ämne jag minst ser fram emot och det är de läxorna jag helst inte gör. Missförstå mig rätt: jag älskar själva språket! Det är bara lektionerna som är jobbiga. Därför önskar jag mig första Harry Potter-boken på franska till jul, så att jag kan lära mig på ett roligt sätt :)
Nu är det middag, sedan EKO-planering i kyrkan (EKO är vårt stora ungdomsmöte som vi har ett par gånger per termin). Och imorgon ska vi till Globen och öva inför lucia! Raggsockor på!
Bless// Johanna
I hide all the bruises, I hide all the damage that's done. But I show how I'm feeling, until all the feeling has gone.
Idag har varit en rätt bra dag. Jag var faktiskt lite glad över att vara tillbaka i skolan. Jag är sån. Det är så skönt att träffa hela klassen och gå runt i skolan och känna att man är omgiven av folk som tycker om en, och som man själv tycker om.
Dagen började med att jag upptäckte att mina nycklar låg kvar hemma i väskan jag tog till gymmet igår. Så jag knölade in jackan i Agnes' skåp, skolväskan i Disas skåp och bar runt på gympaväskan (som förstås inte var samma som jag använde igår). Men eftersom vi bara hade fysik- och kemilabar, musikteori och idrott behövde jag inga böcker ur skåpet. Jag kommer för övrigt ha träningsvärk av idrotten. Basket och gymmande av otränade muskler brukar ha den effekten.
Efter skolan var det körlektion på bilskolan. Det gick helt sjukt bra! Jag var förvånad och min körlärare var imponerad. Hyfsat bra betyg, alltså :)
Nu ska jag läsa engelskbok på 500 sidor och förhoppningsvis köra till Ica.
Bless// Johanna
Love, Harry. Love.
De senaste två dagarna har varit hyfsat nördiga. Ganska mycket nördiga, till och med. I fredags åkte jag och Sara till Eskilstuna, till vår kompis Johanna. Hon och hennes kompis Katja hade ju Harry Potter-fest på fredagskvällen, och jag och Sara var bjudna. Eftersom vi kom till Eskilstuna på förmiddagen fick vi vara med och förbereda festen. Vi fyra bakade en hel del, gjorde om Katjas vardagsrum till någon sorts Hogwarts och hade allmänt mysigt.
Själva festen var riktigt rolig. Vi var typ 12 tjejer, utklädda till olika karaktärer ur Harry Potter-böckerna. Det fanns allt från Harry och Hermione till Rita Skeeter och professor Umbridge! Vi fikade, gick tipspromenad, tittade på den första Harry Potter-filmen och var allmänt nördiga. Det var sjukt kul!
Jag och Sara sov sedan över hos Johanna. Vi somnade vid två på morgonen, gick upp och åt frukost vid halv tolv, la oss i sängarna igen och tittade på den tredje Harry Potter-filmen och lite extramaterial (jag sa ju att vi var nördar). Sedan åt vi middag och hängde lite innan det var dags för mig och Sara att åka tåget hem till huvudstaden igen. Det var verkligen skönt att komma iväg till en annan stad ett litet tag och bara vara :)
Idag ska jag ladda för skolan imorgon. Typ. Jag funderar på att dra till gymnastikhallen och gymma, men vi får se.
Bless// Johanna
If the lies don't touch you, the truth will.
Igår var en grymt mysig dag. Jag umgicks med Pontus och Linus i sammanlagt nio timmar! Vi åkte in till stan vid halv tolv, fotade på Söder, vid Gamla Stan och Stadshuset, åt lunch, gick på bio och tränade gymnastik på kvällen. Vi kom fram till att vi har blivit ett litet gäng och funderade över hur våra relationer kommer vara om sisådär 30 år. Det var ganska intressant att försöka gissa vem som kommer gifta sig först, få flest barn och sånt :)
Biofilmen vi såg var The Last Airbender. Den var riktigt bra. Kanske inte en film som tog en med storm och som man vill se om och om igen, men det var 103 underhållande minuter. Den var spännande och trevlig, och jag skulle kunna tänka mig att hyra den och se en lördagkväll eller så. Och med bra sällskap blir ju alltid film bättre.
Självklart resulterade dagen i ett par bra foton också. Jag börjar tro att jag har en förkärlek för bilder på högkant...
Imorgon åker jag och Sara till Eskilstuna för att träffa Johanna, Anna och massa andra trevliga tjejer! Jag är jätteladdad :)
Bless// Johanna
Intill dig, för alltid.
Idag har jag varit pysslig. Jag har saknat det lite, men man har ju ingen tid i vanliga fall. I vilket fall har jag sytt en mantel! På fredag ska jag på Harry Potter-maskerad hos en kompis, och då måste man ju ha en mantel. Så jag gick till en tygaffär i närheten, köpte en jättestor stuv (överblivet tygstycke) för 60 kr och sydde manteln. Tre timmar tog det, men jag är faktiskt riktigt nöjd :) Det var väldigt mysigt att sitta på golvet i mammas vardagsrum och nåla fållar och lyssna på bra musik i stora högtalare.
När jag kom hem blev jag ännu gladare. Linus och Pontus ringde och frågade om jag ville åka in till stan och gå på bio och fota med dem imorn! Detaljerna är inte bestämda ännu, men jag känner verkligen att det kommer bli en riktigt bra dag. På kvällen är det dessutom middag och mys med Credo, och gymnastikträning efter det. Sen kommer min dag vara slut. Längtar...
Nu ska jag lägga mig i sängen och lösa korsord och lyssna på musik och känna att jag har lov och mår riktigt bra.
Bless// Johanna
It takes a lot of love to let it go.
Uppdatering ftw...
Den senaste tiden har varit ganska hektisk. Det har inte riktigt funnits tid att blogga. Men nu är jag här :)
I tisdags var det konsert. Det gick väldigt bra, och hela konserten var verkligen mysig. Sedan i onsdags var det dans och gymnastik. Sammanlagt kom det fyra danstjejer, men vi hade kul ändå och övade piruetter. På gympan hade en av tjejerna tagit med sig ett helt kompisgäng, och de var jättetrevliga. En av killarna blev förvånad när jag sa att jag var 17 år, med ursäkten "Men... du är ju så kort!". Det visade sig dessutom att jag halvt kände en del av dem, eftersom vi var på samma läger i vintras.
I torsdags åt jag och min lillasyster middag hos farmor och farfar och åkte sen hem och packade en väska var. I fredags åkte vi och mamma nämligen till mormor efter skolan. Mormor har inget internet, så då kunde jag inte heller blogga. Det var i och för sig riktigt skönt att inte ha datorn med sig. Vi tog det så otroligt lugnt hela helgen hos mormor! Bara tv-tittande, korsord, gå lite i affärer på stan, besöka morfars grav och fika från fredag kväll till söndag förmiddag. Stress-rehab, liksom.
Igår kväll var jag ute och träffade Pontus och Linus. Vi skulle först åka buss någonstans, men sedan åkte vi till pendeltåget och mötte min pojkvän som kom från jobbet. Han hade inte sovit på hela natten och höll därför på att flumma ur totalt. Det var rätt kul att se :)
Idag har jag varit med gänget från skolan. Jag, Disa, Filip och Gustav åkte hem till Agnes och var där hela eftermiddagen! Vi tittade på Galenskaparnas "Stinsen brinner" och spelade Rappa-Kalja och åt kakor :) Dessutom hade jag körlektion imorse. Jag fick köra 50 km/h för första gången på körskolan! Yay!
Imorgon ska jag fixa lite kläder till Harry Potter-maskeraden jag ska på på fredag :)
Bless// Johanna
