Till alla er som känner er träffade:
Ja, jag har tillbringat en och en halv timme i fotoprogrammet. Jag måste säga att det var värt det. Ta åt er :)
You're my boy and I'm your girl, I'm the sea and you're the pearl.
Mina vänner, det smälter! Äntligen! Snön sjunker undan bit för bit, och snart är allt borta. Tyvärr blir den halvsmälta snön ganska tung. Den gjorde så att plasttaket över vårt cykelställ rasade idag. Som tur är var alla cyklarna mer eller mindre skrotfärdiga. Den enda bra cykeln vi har är min, och den står hos mamma. Dessutom undrar jag när någon cyklade på de där, numera tilltygade, cyklarna senast.
Idag har jag och min klass skrivit prov i naturkunskap. Det roliga med Naturkunskap A när man går naturprogrammet är att det känns lite lagom onödigt. Min lärare kan snacka hur mycket som helst om hur naturkunskapen är det enda ämnet som kombinerar alla naturämnen, det känns fortfarande som att läsa Matte B först och Matte A sedan! Kemi A är så fruktansvärt mycket roligare! I vilket fall kändes det som att provet gick bra. Jag skrev sammanlagt sex sidor på temat ekologi. Triiiiist.
Något som däremot var riktigt roligt var när jag och pappa övningskörde för andra gången! Den här gången var vi på en Ikea-parkering och jag fick köra på tvåans växel! Visserligen körde jag aldrig över 30km/h, men ändå. Enligt pappa var jag "ett frimärke" från att köra på en Audi TT...
Imorgon har jag sovmorgon till fem i tolv! Det är så sjukt skönt! Först blir matten inställd för att min lärare är borta, och sedan är vår musiklärare i Sydafrika med en klass, och vi har övat tillräckligt på musiken som vi ska redovisa för honom efter påsk. Så vi "övar hemma" imorgon bitti. Eller inte.
Nu ska jag snart sova. Bara titta runt lite på bloggar först :)
Bless// Johanna
Pour real life down on me.
Så sitter man här med kuben, en hög läxböcker på golvet och trötta ögon. En ganska vanlig måndag, alltså. Idag har jag tävlat i att lösa Rubiks kub mot min kompis Filip som har haft sin kub sedan i julas. Jag förlorade STORT! När jag hade löst halva kuben var han klar. Även om jag visste att jag inte skulle vinna blev jag ändå lite besviken. Jag kände mig ju bra på att lösa den fram tills då... Men jag ska slå honom någon gång!
Utöver skolan fyllde pappa år idag! En av presenterna var att jag och min lillasyster lagade middag (rättning: jag lagade middag och hon spelade musik på min dator). Efter middagen fikade vi tårta och gav presenter. Vi hade köpt två böcker, en hushållsvåg och tre burkar med rolig marmelad som vi hittade på Mique! Det var fikon-, hallon- och aprikosmarmelad, det verkade gott. Pappa hade dessutom köpt två presenter till sig själv: en liten liten ljudstudio och en mikrofon! Han och min lillasyster är lite prylgalna, speciellt när det gäller musikprylar, så nu har de fått för sig att de ska hålla på och spela in musik på datorn. Vi får väl se hur det går. När de har lärt sig hur programmet fungerar kanske jag lånar det lite :)
Just nu sitter jag med te, en macka och (förstås) kuben och saknar Johnny. Jag har inte träffat honom sedan förra fredagen, det är knasigt! Tur att det är ett påsklov på väg, för mycket mer står jag nog inte ut med :)
Nu ska jag snart sova, men först lite godnatt(?)musik!
Bless// Johanna
Saknaden är kärlekens bevis. Hålet i hjärtat är till för att du ska läka det.
Nördar är den bästa sortens människor. När de gör något, gör de det ordentligt.
Mina pekfingrar har olika storlek.
På allvar. De har det. Mitt högra pekfinger har en dålig vana att svullna upp när temperaturen växlar mycket. Som idag. Jag var ute och promenerade med Malin i en timme och tjugo minuter i typ +2 grader (btw har en timme nog aldrig gått så fort!), och när jag var på väg hem kände jag att det liksom kliade på fingret. När jag kom hem märkte jag att känseln inte är på topp i högra pekfingret, och det är nu ungefär en millimeter bredare än det vänstra. Nageln ser jätteskumt liten ut. Johnny kommer skälla lite på mig för att jag inte har vantar, det gör han alltid när det här händer. Men svullnaden går över om ett litet tag.
Den här helgen har jag blivit Rubiks kub-nörd. Eller åtminstone på god väg. Jag fick en kub i födelsedagspresent av Filip, Gordon och Gustav, och igår lyckades jag lösa den! Visserligen fuskade jag och tittade på en film på Youtube, men ändå. Det är väldigt kul att lösa kuben när man har lärt sig :)
I fredags var jag i kyrkan. Det var en hel del folk som inte var där, men vi som var där hade väldigt roligt. Jag satt i soffan med Pontus, Macko och Hannes och lyssnade på när de pratade bilar. Det var ganska intressant men framför allt lite skrattretande. Till slut sms:ade jag min kompis Sara och ropade på hjälp :) När killarna sedan slutade snacka om bilar hade vi faktiskt väldigt mysigt.
Igår övningskörde jag för första gången! Det var lite läskigt men det gick faktiskt rätt bra. Jag och pappa tog oss ut till en parkering dit typ ingen kommer, och jag fick köra lite fram och tillbaka, backa och svänga. Jag trodde att jag skulle få motorstopp hela tiden, men det blev bara tre stycken. Så snart som möjligt ska vi ut och köra igen, men det dröjer nog ett par övningar till innan jag vågar köra i trafik. Ett mål är att få köra på tvåans växel innan dess.
Just nu sitter jag och funderar på hur jag ska få tiden att räcka till den här veckan. Pappa fyller år imorgon, jag måste dansa med Emma innan onsdag, vi ska ha födelsedagsfika på tisdag, dans på onsdag, skärtorsdagen på torsdag och jag skulle vilja träna någonstans däremellan. Plus naturkunskapsprovet på onsdag som jag pluggade lite till idag. Men det går nog ihop till slut.
Bless// Johanna
Fortsätt simma.
Så blev man just färdig med nästan 30 sidors samhällsläxa som man skulle skriva 20 "varför"-frågor på + en nyhetsredovisning i samma (inte) fantastiska ämne. Alltihop till imorgon. Jag är så glad att jag och Disa skrev färdigt labrapporten i naturkunskap i tisdags. Den tog 2,5 timme. Nu har jag bara engelskgrammatik till måndag, och naturkunskapsprov på onsdag.
Inget av det ovan kan däremot göra något åt min glädje över gympalektionen som jag höll i idag. Det var så kul att dansa med klassen, och de var så otroligt duktiga! Jag var jättenervös, men allt flöt på sjukt bra!
Jag skriver igen när jag hinner. Borde göra några kemi-uppgifter någon gång snart.
Bless// Johanna
As the thunder rolls, I barely hear, you whisper through the rain: I'm with you.
För din skull får jag sms-tumme när du behöver skriva av dig.
För din skull stannar jag uppe senare än jag borde.
För din skull gör jag allt jag inte hade tänkt från början.
För dig, ända till slutet.
I can't say no to you.
Så var man 17 år!! Det känns så sjukt bra! Skumt nog känns det faktiskt som att det är skillnad mellan att vara 16 och 17. I vanliga fall är det inte så, men jag känner mig lite större :)
Min födelsedag har mer eller mindre firats i drygt en vecka. Först var det tjejkväll förra lördagen, sedan kakfest med några klasskompisar i lördags och födelsedagsfirande med familjen på min födelsedag igår. Pappa kom över till mammas hus, vi fikade och öppnade presenter och åt middag med farmor och farfar på restaurangen Ulla Winblad på Djurgården. Det var en sjukt mysig födelsedag! Bland presenterna fick jag två skivor, en morgonrock, träningsskor och en extern hårddisk. Den där hårddisken lär behövas för mina bilder! Den är på 500 GB, så det ska väl räcka ett tag. Cirka 150 000 bilder, stod det på förpackningen...
Kakfesten i lördags var grymt rolig! Jag, Disa, Agnes, Filip, Gordon och Gustav träffades hos mamma och hade mysigt. Alla hade bakat något var, så vi smakade av varandra. Det blev så mycket fika att vi höll på att smälla av! Sedan spelade vi Twister och sjöng med när Filip spelade gitarr. Tack allihopa för den eftermiddagen! Dessutom fick jag en receptbok med bara chokladrecept och en Rubiks Kub! Jag har inte löst kuben än, men någon gång ska jag titta på Youtube-filmerna om hur man löser den.
Idag har jag tränat och pluggat. Jag var på dans-afro-pass på Friskis efter skolan, och där träffade jag en av mina mellanstadielärare, Ann! Det var jättekul att se henne igen! Minnen från mellanstadiet... När jag kom hem åt vi middag, och sedan pluggade jag franska i cirka en timme. Jag har prov första lektionen imorgon. Men det känns rätt bra, faktiskt.
Imorgon ska jag, förutom prov, äta middag på restaurang med hela klassen! Vår musiklärare har försökt peppa oss att göra något utanför skolan hela klassen, och eftersom vi är lediga på onsdag bestämde vi att vi ska gå ut och äta imorgon kväll. Det ska bli jättemysigt!
Nu ska jag sova upp mig. Det är under vilan efter träningen som man bygger muskler!
Bless// Johanna
När ljuset färdas i rymden och påverkas av himlakroppars gravitation böjs det runt kroppen, men ljusstrålen är fortfarande rak, så det blir en rak kurva. Enligt Filip.
Citatet i rubriken fick jag av just Filip idag vid lunchen, när jag skulle skämta med honom och ställde frågan "Heter det en rak kurva eller ett rak kurva?". Poängen är att personen ska svara "en rak kurva, förstås" och man får säga "det finns ju inga raka kurvor!" och skratta lite. Men Filip hade alltså svar på det också. Lite lite surt, men vi kom överens om att vi hade halvt rätt var :) På tal om ordlekar: fundera på om det på engelska heter "a ananas" eller "an ananas".
En jättebra sak med att följa kompisars bloggar är att man får inspiration till att skriva när man läser dem. Om jag känner att jag borde skriva, men inte orkar, tittar jag igenom deras nya inlägg och skriver sedan ett litet eget. Tack till Elin J, Elin H, Noon, Malin och Sara T :)
Den här veckan har varit helt okej hittills. I måndags var jag fortfarande hes och fick därför inte sjunga på musiken! Jag höll på att bli tokig, men jag klarade det. Som plåster på såren träffade jag Johnny efter skolan och tillbringade eftermiddagen med honom. I tisdags sjöng jag, och det kändes som att halsen blev bättre då. Jag hostar fortfarande en del innan jag somnar, men inte lika mycket på dagarna. Dessutom kan jag "prata med magen" igen (sångare vet vad jag menar). När jag var hes var jag tvungen att prata i huvudklang, och det störde mig. Man får inte alls lika mycket kraft i rösten då. Så det så. I tisdags gjorde jag även ett matteprov på ekvationssystem, räta linjer och sånt. Det kändes väldigt bra även om jag vet att jag har tänkt rätt men fått fel svar på sista uppgiften. Sånt händer. Min mattelärare mer eller mindre älskar mig ändå, så det är nog lugnt.
Idag fick jag tillbaka ett samhällsprov som vi skrev i fredags. Det gick faktiskt väldigt bra! Idag har jag även varit och dansat med lilla dansgruppen. Jag och Emma lyckades faktiskt få dem att ligga stilla och tysta och slappna av! Vi kände att tjejerna var superstirriga och att vi behövde lugna ner stämningen lite. Det var så skönt att gå runt i den nedsläckta kyrksalen med lugn musik i högtalarna och känna att det var tyst!
Nu ska jag sova. Imorn är det idrott, franska och middagslagning. Mamma har övning med kören, så jag och lillsyster får fixa middag själva.
Bless// Johanna
Ps. Det heter "a pineapple"!
The thanks I get.
Jag längtar efter sommarnätter.
Att öppna bakdörren och andas in sommarnattens svala dofter.
Gå ut när det är mörkt i en munktröja och promenera.
Att springa i daggvått gräs mitt i natten med tjejerna
och sedan svepa in sig i täcket och sitta på altanen prata till gryningen.
Jag minns den sommarnatten.
Den promenaden till ditt hus och tillbaka.
Jag längtar efter sommarnätter.
Party party.
Ikväll smäller det! Dels är det final i Melodifestivalen, och dels är det födelsedagsfest en vecka för tidigt! Några av världens bästa tjejer kommer hit ikväll på födelsedagsmiddag/schlagerkväll/övernattning! Jag är så sjukt taggad! Det var ett litet tag sedan vi sågs allihopa, och även om Olivia inte kunde komma ikväll så det ska bli grymt kul. Min att-göra-lista för dagen ser ut så här:
- Skriva inköpslista
- Duscha och måla naglarna
- Städa
- Baka efterrätt (överraskning)
- Fixa mig i ordning
- Laga middag
Jag längtar så otroligt mycket! Dessutom är det ju Melodifestivalfinal. Jag hejar stenhårt på Salem al Fakir! Han är den enda i startfältet som känns äkta, möjligen med undantag för Andreas Johnson. Men eftersom svenska folket aldrig tycker som jag, så får vi väl se hur det går.
Igår var jag i kyrkan som vanligt. Det var extremt mysigt, nästan lite mysigare än vanligt. Vi var ungefär 15 personer som bara umgicks, pladdrade och hade pingisturnering. Jag åkte ut direkt :) Johnny var i Filadefiakyrkan med några kompisar, och jag hade gärna velat träffa honom, men jag fick min beskärda del av kramar ändå. Som Pontus sa: "nu när Johnny inte är här får vi andra chans att krama dig också". Det blev jag rätt glad av att få höra :)
I onsdags blev jag hes. På musiken sjunger vi ett par ganska speciella stycken, och efter lektionen kände jag att jag var lite hes. Det har nu blivit värre. Jag är inte sjuk och låter inte så hes, men jag kan inte prata med "magstödet" som jag brukar, och då kan jag inte ropa och hostar en del. Jag borde inte prata så mycket, men det går ju liksom inte. Jag älskar att prata! Det enda jag inte gör är att sjunga. Vilket inte är helt lätt det heller. Jag är van att sjunga större delen av min vakna tid :)
Men nu ska jag börja städa.
Bless// Johanna
It takes a lot of love to let it go, to free your mind, your body and soul. And it takes a lot of faith to let it show. Together we rise, together we flow down the waterfall.
Kittelfjäll 2010. En vecka som jag aldrig kommer glömma. Aldrig någonsin.
Bless// Johanna
Grant my last request and just let me hold you.
En sak som jag har anat ett tag, men upptäckte på riktigt under sportlovslägret var att jag är totalt te-beroende. På allvar. Min morgon på lägret var inte helt bra förrän jag fick en kopp te. Jag satt varje morgon med mina kompisar, tog den första klunken te och tittade drömmande bort i fjärran och njöt. De andra skrattade lite, men det var en av de bästa stunderna varje dag. Så nu sitter jag här med en kopp te och känner att det finns fler användningsområden för te än bara njutningen. Jag fick nämligen lite ont i halsen efter musiklektionen idag, och det blev värre när jag var dansledare i kyrkan ikväll, så jag kurerar mig med te just nu :)
Imorgon kommer jag ha en del att göra när jag kommer hem. Efter skolan ska jag och min lillasyster äta middag hos farmor och farfar, men när jag kommer hem ska jag sick-sacka kanterna på 19 sjalar i schiffong! Med min lilla dansgrupp gör vi nämligen en dans med sjalar, och vi ska visa upp den på söndag i kyrkan. Jag fick i uppgift att köpa sjalarna, och eftersom det skulle ha kostat åtminstone 800 kr att köpa färdiga sjalar köpte jag istället stuvar av schiffongtyg och klippte till sjalar. Problemet är att de fransar upp sig jättelätt, så jag måste sy en sick-sacksöm i kanterna. Detta måste ske imorgon för att jag ska lämna sjalarna i kyrkan på fredag. Men jag tycker om att sy, så det ska nog gå bra. I helgen sydde jag faktiskt om en klänning till en kjol (med fickor!).
Nu håller jag på att somna sittandes, så jag tror att jag ska somna i sängen istället.
Bless// Johanna
Ps. Så fort jag får tid ska jag lägga upp lite bilder från sportlovslägret :) Ds.
Lys upp min dag, var min vän.
Det är helt fantastiskt hur stor skillnad en vän kan göra. Min kompis Filip lyckades med konsten att få mig att ha roligt samtidigt som vi pluggade samhällskunskap! Vi satt i biblioteket i en timme och blandade skratt och samhällets ekonomi. Nu är vi båda ganska mycket mer förberedda inför provet på fredag.
Annars har det varit en ganska bra dag idag. Vi hade ganska kul på franskan åt en kille i en text som var så mycket estetare att det var löjligt! Lyssna bara på formuleringen "Le billet brille comme une étoile." (Biljetten skiner som en stjärna). Det roligaste var att hela texten var formulerad på samma sätt!
När jag satt på musiklektionen fick jag ett sms från Johnny där han frågade om jag hade rast inom en kvart. Jag hade då 40 minuter kvar av lektionen, och det visade sig att han var på brandstationen mittemot skolan och skulle åka tillbaka till praktiken och ville säga hej när han ändå var på andra sidan gatan från min skola. Då var jag inte helt glad att lektionen var så lång. Sedan hade han kvällspraktik, så trots att jag var hemma ensam till klockan åtta kunde vi inte träffas. Det kändes så skönt att han var med i Kittelfjäll, och få umgås med honom i en hel vecka, så nu saknar jag honom lite extra mycket :)
Min lillasyster var i Romme och åkte skidor idag, så hon kom hem vid åtta och har nu praktiskt taget fallit ihop i sängen. Jag börjar fundera på att göra samma sak.
Bless// Johanna
Så många minnen, så många foton.
Nu är jag hemma från en underbar sportlovsvecka. Jag vet inte var jag ska börja berätta. Man kan säga så här: 700 bilder på kameran säger sitt om hur kul vi har haft!
Veckan bestod av 13 timmars bussresa dit (tre timmars sömn), skidåkning, bastubad med rullning i snön, puder i backen, fotoskola, vurpor, frågesportsspel, raggsockor, spel i baren, hotellfrukost, kvällsmöten i Ladan, en kilometers promenad till Ladan, morgonsamlingar, Big Jump-tävling, foton på allt som rörde sig i backen, 350 sköna människor, pojkvännen och 12 timmars bussresa hem igen.
Plus en massa grejer däremellan.
Backarna i Kittelfjäll var fantastiska! De var inte helt lätta, men roliga. De röda pisterna var mer eller mindre pistade svarta backar, och de svarta backarna var ungefär lika branta fast opistade. Det var ett område utan träd med en skylt med backens namn. En av de bästa och värsta backarna var Kålårado. Den var svart, smal, formad som en halfpipe, opistad och med gupp och grenar lite överallt. Det var där Sara körde in i en gren och fick en lårkaka och ett skrapsår över hela hakan. Den backen var fruktansvärt jobbig för benen, men fick man in rytmen i att åka upp på sidorna så gick det ganska bra ändå.
På kvällarna promenerade vi en kilometer till en plats som kallades Ladan, där vi hade kvällsmöten. Det var en lada med scen, bänkar och hyfsat mycket ljud- och ljusteknik. Där sjöng vi lovsång, lyssnade på undervisning och tittade på korta filmer med Råjj. Råjj var en helt underbar "norrlänning" som varje kväll tipsade oss stockholmare om något som man skulle tänka på. Det var fruktansvärt torr humor, men sjukt kul. Bland annat (tänk på norrländska): "Här på fjället kan det ju vara problem med täckningen på de bärbara telefonerna. Därför har jag alltid med mig en egen teckning i fickan." Torrt men kul :)
Jag har inte så farlig läger-depression just nu. Ibland kan det vara helt vidrigt att komma hem och inse att man är helt ensam och det är tyst omkring en. Den här gången har det gått bra, och eftersom det är skola imorn blir ensamheten inte så stor. Även om jag saknar alla så att det nästan värker ibland.
Nu ska jag börja rensa bland mina 700 bilder. Det kan ta en stund :)
Bless// Johanna
