And the history books forgot about us.

Idag har vädret tydligen varit underligt här borta. Det var helt klart och soligt på himlen, men ändå inte varmare än behagliga 23-25 grader (Celsius). Enligt vad jag har hört händer detta cirka en gång per sommar. Ända sedan jag kom hit har vädret varit knäppt. Det har regnat grymt mycket mer än vanligt, och nu är det tydligen "svalt". I vanliga fall är det tydligen stekhett och soligt i juni och juli. Jag tog visst med mig lite svenskt väder... :)

På grund av det sköna vädret åkte vi idag till Bunker Beach igen. För en gångs skull blev man inte genomsvettig av halvmilen på cykel! Däremot var vattnet i de flesta poolerna lite kallare än vanligt, och man frös faktiskt lite när man gick upp ur badet. Detta avhjälptes genom att vi höll oss mycket i rörelse, alternativt i Lazy River-poolen där vattnet var varmt och man drev runt i den svaga strömmen på en badring. Självklart blev vi brunare! Eftersom vi gjorde slut på solkrämen vid det förra besöket i Bunker Beach hade Dave köpt en ny, den här gången med spf 50. Det passade barnen alldeles utmärkt (bestämde jag), men själv använde jag bara den på skuldrorna, och sprejade resten av kroppen med spf 15. Hej hej dubbelmoral ;) Alex brände sig lite i ansiktet, men annars klarade vi oss faktiskt rätt bra idag. Emma hade fått en bikini (förmodligen ville hon ha en eftersom jag har en), så vi smorde henne ordentligt på magen och ryggen. Så hon blev bara brun.

Nu på kvällen följde jag med Åsa och tittade på när Emma hade gymnastikträning. Det var en väldigt liten gymnastikhall, anpassad för barn. Barr, bom och flyttbara redskap var i barnstorlek! Så vi satt en timme och tittade på när Emma och hennes grupp stod på händer, gick balansgång på bommen och hoppade trampolin. Sedan åkte vi och köpte glass. Åsa tyckte att det var den bästa glassbaren i trakten, och jag håller nog med henne! Det var grymt god glass! Rocky Road...mmm!

Nu ska jag sova. Alex föreslog att vi skulle kunna baka kanelbullar imorgon. Känner jag mig själv rätt kan det mycket väl bli så... Jag är redan nu sugen på fika!
Bless// Johanna

In the crowd you came to me.

Ny arbetsvecka igång. I morse kom Alex ner från sitt rum med en lapp som han hade skrivit. Där förklarades det att idag var det Science-day i huset. Både jag och Emma var direkt med på noterna. Alex är lika intresserad av naturvetenskap som jag, så han hade gjort en lista på experiment som vi skulle göra. Det tog upp hela förmiddagen och lite av eftermiddagen och var väldigt roligt!

Vi började med att fylla en ballong med koldioxid. Vi hällde i bakpulver i en ballong, tillsatte vinäger och knöt ballongen fort. Den började svälla direkt, men eftersom vi inte hade så mycket ingredienser i blev den inte så stor. Efter ballongen fortsatte vi med att göra slime. Till det blandade vi vatten och majsmjöl i en plastpåse och tillsatte karamellfärg. Slime har en väldigt konstig konsistens! Ytan var rinnig, men när man rörde i den med en sked blev vätskan nästan fast. Det var förvirrande, men rätt kul att klämma på när man har i en påse. Emma hade jättekul med majsmjölet som spilldes på bänken. Hon gned in hela händerna i det och gjorde små högar och lekte.

Efter detta värmde vi resten av mina plättar från i fredags till lunch. Det sista experimentet gjorde vi en stund efter lunch, ute på uppfarten. Det handlade om det gamla hederliga Mentos-i-Cola-tricket, fast vi hade diet-pepsi istället. Eftersom vi hade pepsin i burkar fick inte hela mentosen plats i öppningen. Då delade vi godisbiten, vilket gjorde att reaktionen blev häftigare (större reagensyta, lärde jag mig på kemin i höstas). Efteråt var vi ju tvungna att smaka på det som var kvar i burken. Inget jag rekommenderar. Nu avskyr jag visserligen light-läsk från början också, men med en svag fruktgodissmak blev det inte bättre! Fast rätt snygg fontän måste jag erkänna att det blev :)

Resten av dagen har vi tagit det lugnt. Jag och Emma spelade lite spel, och hon, Alex och deras kompis Casey (jag tror att han stavas så) spelade dataspel och Wii på eftermiddagen.

Jag hade tänkt cykla bort till ett område med affärer inte så långt härifrån, men jag trivs så bra här i solstolen på altanen att jag tror att jag inte kommer flytta på mig så mycket. Just nu läser jag Män som hatar kvinnor, och har tidigare under min USA-vistelse läst Partners av John Grisham och The long dark tea-time of the soul av Douglas Adams. Det lär bli fler böcker. Hela huset är fyllt av böcker på både svenska och engelska. Det kommer inte gå någon nöd på mig i sommar på läsfronten :)

Alex deklarerade högtidligt att dagen tillägnades naturvetenskap.


Emma inspekterade koldioxidballongen med solglasögon, ifall den skulle explodera.


Hemmagjord slime utan karamellfärg. Mums.


Jag sa ju att det blev en fin fontän :)

Bless// Johanna

21.04

Såg den här videon på gymmet idag, och tänkte direkt på er där hemma. Det är långt bort, men snart är jag hemma igen.

Still my world belongs to you.


Play-Doh är riktigt roligt!

Till och med kul när man är 17 år :)


Jordgubbslandet utnyttjas till fullo.


Mitt rum i källaren :)

Bildbomb i mitt hjärta?

Hälsa dem där hemma.

Igår var det midsommar här borta. Ärligt talat hade jag nästan glömt bort det. Man har ingen koll på dagarna när man har sommarlov i ett annat land.

Gårdagen började med att jag och Åsa åkte till en kyrka och var med och sjöng på ett gig med Åsas damkör Cloudberries (hjortron). De är en bunt svenska eller svenskättade kvinnor (blandat med damer och tanter) som sjunger svenska sånger tillsammans. Igår skulle de sjunga på någon snubbes minnesstund, och eftersom väldigt få kunde vara med frågade Åsa om jag ville vara med och sjunga. Jag tackade ja. Ingen av oss visste egentligen vems minnesstund det var, men det visade sig att killen hade varit lite över 50 och dött av självmord i december förra året. Vi sjöng ett par sånger, och det lät helt okej när tanterna sjöng. Hälften av dem hade folkdräkt (!) på sig, och vi andra hade vit tröja, lång svart kjol och en smått förskräcklig röd och blommig sjal över axlarna. Jag kände mig plötsligt 40 år äldre... Men det var ganska kul att sjunga.

På kvällen åkte jag och Åsa hem till körledaren som hade midsommarfest i trädgården. Det var mycket folk där, och vi åt buffé, reste midsommarstången och dansade lite till musik av spelmän med fiol och dragspel. De flesta gästerna var vuxna och äldre, men en av killarna som spelade dragspel (och också uppträdde med eld-jonglering) var ungefär i min ålder, så jag pratade en del med honom. Han var jättetrevlig, men i början uppfattade jag inte hans namn. Det visade sig att stackarn hette Rutger. Vem döper sitt barn till ett sånt namn?

Efter en stund utomhus började det blixtra och regna ganska rejält, så vi gick in och satt i matsalen och sjöng massa svenska sånger. En av gubbarna kunde spela gitarr och sjunga, men han spelade typ bara massa konstiga Evert Taube-visor och sånt som han trodde att alla kunde. I själva verket var det inte alls så många låtar vi kunde. Så när han tog en liten andningspaus började några av de yngre kvinnorna i Cloudberries sjunga på lite grejer som de kunde. Jag sjöng med i det mesta, men ibland satt jag och Rutger och kände att vi inte var födda när vissa av låtarna var populära. Runt klockan tio sprang jag och Åsa genom regnet över en superlerig gräsmatta för att komma till bilen och åka hem. Det var faktiskt en mysig kväll, trots vädret.

Idag ska vi verkligen inte göra någonting alls. Jag tänkte försöka få tag i Johnny, men annars ska jag bara ta det lugnt. Kanske drar iväg en sväng till gymmet :)
Bless// Johanna

If you touch my heart you can feel it pound.

Idag har varit en riktigt riktigt slö dag. Efter Bunker Beach i tisdags och torsdags, och Science Museum i onsdags behövde vi ta det lite lugnt.

De här vännerna till Åsa och Dave är väldigt trevliga. De har en dotter som heter Gabriella och är i ungefär samma ålder som Emma. Gabriella gjorde min dag så mycket lättare! I vanliga fall måste jag försöka underhålla Emma på dagarna så att hon inte ska bli uttråkad och gnällig, men idag hade hon ju någon att leka med hela dagen! Jag lekte en liten stund på eftermiddagen med dem, men de har mest varit runt i hela huset själva. Så istället för att hitta på aktiviteter har jag suttit och läst ganska mycket idag.

En stor del (en och en halv timme) av min dag upptogs av lunch. Jag hade bestämt att vi skulle göra plättar till lunch, och barnen ville försöka slå rekord i hur många de kunde äta. Dessutom åt de här vännerna lunch med oss, så vi var sex personer som skulle äta. Det plättrecept som jag kan utantill blir ganska lagom stora portioner, så jag tänkte att jag skulle göra åtta portioner så att alla verkligen skulle få äta så mycket de ville. Tyvärr var jag lite trött, så när jag skulle hälla i salt råkade jag ta fel mått så att det blev lite saltare än vad som var meningen. För att försöka kompensera detta hällde jag i mer mjöl, mjölk och ägg. Till slut var jag nog uppe i närmare 10 portioner, som jag då skulle stå och steka. Själva stekandet tog mer än en timme! Visserligen tycker jag om att laga mat, men det kändes som att jag stekte åt ett halvt kompani. Men jag måste säga att de blev rätt goda. Så nu har vi sisådär 40 plättar i kylen... :)

Nu ikväll har det varit oväder. Det är väldigt sällan som fönstren skallrar av åskan i Sverige, men det gör de här! Jag måste ha sett mer än 30 blixtar under kvällen! När det inte blir tornardo är det faktiskt ganska mysigt att sitta inne och höra ovädret och regnet utanför. Dave och Andy (vännen som är pappa till Gabriella) åkte för att hämta mat på restaurangen Texas road house, och de såg ut som att de hade doppat sig i sjön när de kom hem! Nu har det nog lugnat ner sig lite, tror jag.

Just nu ligger jag i sängen och tittar på Alex sköldpadda Spike som sticker upp huvudet över vattenytan i sitt akvarium. Det ser konstigt ut :)
Bless// Johanna

You knock me off my feet.

Det är konstigt hur fort tiden kan gå. Imorgon är det redan sista dagen i andra arbetsveckan!

Idag har jag bytt rum. Jag har hittills bott i källaren, med eget rum och dubbelsäng. Men idag kom Åsa och Daves kompisar från Sverige och hälsade på, och de ska vara här tills på måndag. De har en typ femårig dotter och en ettåring, så det bästa sättet att bo på var att de fick källaren, jag flyttade upp i Alex rum och Alex sover på en madrass i sina föräldrars rum. Så nu ligger jag här i Alex rum och lyssnar på filtret i sköldpaddan Spikes akvarium.

På förmiddagen idag bakade jag och Alex jordgubbssmulpaj av jordgubbar från det lilla jordgubbslandet i trädgården. Den blev faktiskt riktigt bra!

Eftermiddagen tillbringades i Bunker Beach. Vi bestämde oss för att inte vara där riktigt lika länge idag, utan nöjde oss med två timmar av sol och bad. Eftersom Alex brände sig ganska rejält i tisdags var han (och jag) noga med att ta mycket solkräm. Han lärde sig visst en liten läxa...

Nu på kvällen stack jag förbi gymmet en stund. Jag var jättetrött innan jag åkte dit, men blev rätt pigg efter en timmes träning och stretch. Idag blev det en halvtimmes cross-trainer, styrketräning för benen och en rejäl stretch/töjningsstund. Plus sammanlagt 12 km cykling till Bunker Beach, förstås.

Nu måste jag verkligen sova, imorgon ska det jobbas igen! Jag lägger upp bilder när jag hinner.
Bless// Johanna

All I really wanna do is to love you.

Just nu vore det helt underbart med en skål chips, en film och en pojkvän att luta sig mot. Jag är jättesömnig och ligger i min dubbelsäng nergosad i mysbyxor och munktröja och lyssnar på Jason Mraz.

Idag har jag, Emma och Alex varit på Science Museum of Minnesota hela dagen. Enda sättet att ta sig dit är med bil (jag saknar Stockholms kollektivtrafik!), så vi fick åka med Åsa när hon åkte till jobbet klockan åtta i morse. Muséet öppnade halv tio, så först fick vi sitta och vänta i en halvtimme. Tur att de hade fika :)

Själva muséet var inte jättestort, men välfyllt och rätt spännande. Det fanns väldigt mycket att testa, snurra, plaska och experimentera med. En favorit var tornardomaskinen som gjorde en liten tornardo i vit rök om man vinklade två paneler rätt, och maskinen som gjorde mönster på ett papper med en penna som var fäst vid två pendlar. Beroende på hur man placerade vikterna på pendlarna blev det olika mönster. Vi gick runt och tittade på alla utställningar, åt lunch, såg en film om de två arabiska guldåldrarna på en IMAX-biograf (som Cosmonova fast mindre), såg en Live Science-show och åt mellis innan vi åkte hem vid fem. Live Science-showen handlade om kryokemi (kemi med låga temperaturer) och den smått galne kemisten hade flytande kväve med sig som han doppade massa saker i (temperaturen på flytande kväve är ungefär -160° C). Det kändes i fötterna och ryggen att vi hade varit där i sju och en halv timme! Alex tyckte om experimenten och lärde sig nog en del, medan Emma mest tyckte att det var kul att trycka på knapparna och se vad som hände innan hon sprang vidare till nästa maskin. Förvånansvärt nog tyckte hon att det var kul nästan hela tiden. Det var däremot inte så förvånande att hon somnade i bilen på väg hem. Det hade jag också velat göra.

På lördag ska jag vara med och sjunga med Åsas svenska damkör på en konsert! Vi skulle ha övat imorgon, men det blev inställt, så jag har fått noter och ska sjunga konsert på lördag. Två av sångerna kunde jag redan (Blott en dag och O store Gud) och de andra två jobbar jag på. Vi får väl se hur det går, men jag är inte så förtjust över risken att ha O store Gud på hjärnan...

Imorgon ska vi antagligen till Bunker Beach igen om vädret tillåter. Den här gången blir det inte fyra timmar, det klarar inte varken mina eller Alex solbrända skuldror/axlar. Dessutom har jag träningsvärk i musklerna mellan bröstkorgen och armarna. Oj vad en mys-onsdag skulle sitta fint. Nu måste jag gå och äta något gott. Typ en müslikaka... :)

Bless// Johanna

This is our fate.

Livet i USA rullar vidare :) Jag har just varit duktig i gymmet. Sprang 3 km och tränade rygg, bröst och axlar. Jag trodde att jag skulle cykla dit, men det visade sig att både Åsa och Alex var på väg och träna, så då kunde jag åka bil. Är det inte ironiskt att åka bil till gymmet?

Större delen av dagen idag tillbringades i Bunker Beach. Bunker Beach är en poolanläggning ungefär 5 km härifrån med vågpool, vattenrutschkanor och en lazy-pool där man glider runt i stora badringar med en svag ström. Bara av den här korta beskrivningen kan man ana att Alex och Emma tyckte om det. Vi var där i fyra timmar! Vädret var varmt och soligt, även om det fanns ett par moln på himlen. Jag tror att vi var 20 minuter i skuggan och resten i solen. Det syns på oss. Jag var noga med att smörja in oss ett antal gånger med spf 30, ändå lyckades jag bränna mig på skuldrorna och utsidan av armarna. Alex brände axlarna och lite i ansiktet, men Emma klarade sig ganska bra. Jag var förstås mest noga med solkrämen på henne. Alex smorde in sig lite halvhjärtat, så han brände sig förstås mest. Men vi hade väldigt kul. Vågpoolen var nästan som en strand! Den började på samma höjd som gångvägarna, som en strand, och blev sedan djupare och djupare. I perioder kom det vågor från den djupaste delen, och dessa slog in precis som i havet och blev mindre och mindre tills de till slut svepte upp på betongen vid gångvägarna. Det var faktiskt rätt mysigt.

Eftersom vi cyklade dit och hem blev det lite motion där också. En mil på cykel, närmare bestämt. Konstigt nog kändes hemvägen kortare än ditvägen. Jag hade ju Emma i en kärra bakom min cykel, eftersom hon inte kan cykla, så det blev lite extra tungt för mig. Jag kommer få grymt vältränade ben efter den här sommaren!

Imorgon ska det bli dåligt väder, så vi ska till Minneapolis Science Museum! Tyvärr innebär det att vi ska gå upp runt sju för att få skjuts med Åsa när hon åker till jobbet. Speciellt Alex är entusiastisk inför muséet. Han älskar vetenskap över nästan allt annat :)

Bless// Johanna

So get up, you're gonna shine again.

Man blir trött av jobb, kvalmigt väder och smått sena kvällar. Egentligen vill jag bara somna, men jag måste ju blogga lite :)

Idag var det tillbaka till jobbet. En av anledningarna till att jag verkligen inte vill vara uppe sent på vardagskvällar är att jag börjar jobba samma sekund som jag går upp ur sängen! Som tur är kan jag vakna till medan jag och Emma tittar på barnprogram på tv varje morgon. Vädret idag var lite halvbra, så vi var ute en stund på förmiddagen och plockade jordgubbar. När vi gick in gjorde vi ett litet experiment som Alex hade fått "recept" på av sin mormor. Man tog två ägg, gjorde ett hål i toppen och hällde ut innehållet, blandade vatten och vanligt salt och fyllde äggskalen med saltvattnet. Så nu ska de stå i en vecka. Jag har en idé om vad som kommer hända, vi får se om jag har rätt.

Efter lunch lekte vi med Emmas nya leksak: Spaghetti Maker. Man använder en sorts formbar lera i olika färger, och har en form som gör spagetti av leran. Sedan kan man lägga den i en tallrik och forma olika tillbehör som köttbullar, broccoli, räkor osv. Så vi turades om att vara kock, servitör och kund och fixa olika maträtter. Det var faktiskt väldigt roligt. Jag och Alex gjorde en grymt snygg prinsesstårtbit! Bild kommer imorgon.

På eftermiddagen tog vi en liten cykeltur till en park i närheten och åt mellis där. Tyvärr började det regna, men vi satt under ett träd och knaprade müslikakor och jordgubbar.

Nu på kvällen har jag och Becca varit i Mall of America. Hon var jätteimponerad av att jag i lördags vågade åka till ett stort köpcentrum i ett främmande land helt själv. Vi gick runt och tittade lite, och jag köpte två cd-skivor. Tonight med TobyMac och We sing, we dance, we steal things med Jason Mraz. De är faktiskt lite billigare än i Sverige, ungefär 110 kr per skiva. Så på hemvägen lyssnade vi på TobyMac på hög volym i Beccas bil :)

Nu måste jag verkligen sova! Imorgon ska vi förhoppningsvis till Bunker Beach, poolanläggningen.
Bless// Johanna

Kanelbullelängds-french toast.

Det är precis vad frukosten bestod av i morse! Jag vet att det låter skumt, men det är faktiskt riktigt gott med lönnsirap och bacon till. Gärna gott te också :)

Idag var det Father's Day här borta. Det firades genom att vi åkte till Daves brors hus i en grannstad och åt grillpicnic med Daves brors familj, deras kusins familj och Daves föräldrar. Det var väldigt trevligt, och ganska amerikanskt. Vi åt nämligen i garaget. Enligt Åsa är det ganska vanligt här borta. Har man inte en trädgård där man kan äta är det vanligt att man kör ut bilarna ur garaget, öppnar den stora garageporten och ställer grillen på uppfarten. Dessutom får man skugga. Vi åt grymt starka hamburgare med jalapeños, snackade och åkte ner till sjön och fiskade. Jag fick dagens största fisk! Den var ungefär lika stor som min hand, och om vi hade fått ett par till så stora hade vi kunnat ta hem och laga till dem. Nu blev det bara en så stor, så vi släppte ut den igen. Men det var kul att fiska.

I förmiddags cyklade jag, Åsa, Alex och Emma en mil! Eller ja, Emma kan ju inte cykla så hon satt i en cykelkärra bakom min cykel. Åsa skulle visa mig hur man cyklar till det stora utomhusbadet, och Alex fick följa med för att han skulle kunna hjälpa till att komma ihåg, och för att han behöver lite motion. Han ska tävla i en barn-triathlon i slutet av sommaren så det är bara bra att han cyklar lite. Eftersom det var 25 grader varmt var det en ganska jobbig cykeltur, men vi stannade vid badet och köpte glass innan vi cyklade hem. Så om det blir bra väder imorgon ska vi dit och bada! Då ska det solas :)

Nu ska jag sova. Först lägger jag upp lite bilder från fotograferingskvällen igår kväll. Jag tog 250 bilder på drygt en timme :)
Bless// Johanna

Emma lär sig hoppa hopprep.

Alex fick en egen mobiltelefon.

No international textmessages.

Idag har varit en extremt skön dag! Jag har inte gjort någonting som jag verkligen inte ville göra. Eller för att göra det tydligare: allt jag har gjort idag har jag verkligen velat göra.

Det började när jag vaknade. Då tog jag fram datorn och tittade på kronprinsessans bröllop, härifrån andra sidan Atlanten. Jag såg bara slutet av vigseln, men det jag såg var väldigt fint och värdigt henne. Jag grattar och önskar all lycka till Victoria och Daniel!

Efter frukost ringde jag hem. Det blev förstås lite lite hemlängtan när jag pratade med mamma, pappa och min lillasyster, men inte så farligt än så länge.

Sedan bar det av till dagens stora aktivitet: Mall of America! M of A är USA:s största galleria, och jag håller med om att det var riktigt stort! Fyra våningar högt (affärer på tre av dem), runt hus, nöjespark i mitten och så mycket affärer att man nästan gick vilse! Jag gick där i fem och en halv timme själv och köpte två linnen, en t-shirt, en jättejättesnygg sommarjacka, nagelfilar, duschtvål och underkläder för ungefär 100 dollar :) Snacka om att stilla shoppingbegär! Jag handlade på Forever 21, Hollister och Victoria's Secret. Den sistnämnda var för att jag bara var tvungen när jag hade chansen!

Jag åkte tåg till och från M of A, och på ditvägen gick allt bra. Det var två olika tågbanor och man var tvungen att byta tåg mitt i stan. Biljetten jag köpte fungerade på båda tågen. När jag sedan skulle hem tänkte jag att det borde fungera precis likadant. Så jag köpte samma biljett, men märkte att den var billigare än biljetten på förmiddagen. När jag hade bytt tåg och satt på det som skulle ta mig sista biten hem visade det sig att den biljetten bara gällde på det första tåget. Så biljetten på ena tåget gällde för båda, men biljetten på andra tåget gällde bara för ett tåg! Skumt! Som tur var var konduktören snäll och sa att jag fick åka gratis den här gången. Han hade förmodligen kunnat ge mig böter...

När jag till slut kom till stationen i Coon Rapids, förorten där jag bor, hämtade min familj upp mig och vi åkte och åt middag på restaurangen Boston's. Sedan åkte vi hem, och Åsa och Dave började titta på sina nya Android-mobiler. När vi åkte i bilen hem började Dave spela Evanescence:s skiva Fallen i bilen! Vi upptäckte att vi båda gillar både Evanescence och Green Day, så nu har jag fått kopiera in Fallen och Green Day:s skiva International Superhits på min dator! Jippie!

Nu är klockan snart midnatt, alltså sju på morgonen i Sverige. Dags att sova! Godnatt (eller godmorgon på er).
Bless// Johanna

Hela min natt var en enda lång dröm om dig. När jag vaknade var det ett hav mellan oss.


Dag fyra. Tiden går verkligen fort när man har roligt! Det känns konstigt att det är fredag imorgon. Jag har snart varit här i en vecka, och om 6 timmar var det en vecka sedan jag åkte från Arlanda. Det känns väldigt skumt.

Idag har det äntligen varit vanligt väder. Dave berättade att de på nyheterna hade sagt att det hittills i juni har regnat mer än en centimeter mer än det brukar på hela månaden! Men idag var det soligt och riktigt varmt. Uppskattningsvis mellan 20 och 25 grader i skuggan. Plus att det var lite fuktigare än det brukar vara i Stockholm. Jag passade på att gå runt i bikinitopp och shorts för att få lite färg, men när barnen på eftermiddagen började bygga kojor av stolsdynor för att få skugga insåg jag att det kanske var lite väl varmt för dem. Men Alex, Emma och två grannpojkar hade väldigt kul med Slip'n'Slid:en innan lunch.

Nu har jag ätit ännu en typisk amerikansk rätt: corndogs. Det är som en varmkorv täckt med ett tjockt lager av något brödliknande och friterat (förstås). Rätt gott faktiskt, ganska mycket godare än mac&cheese.

Det pratades igår på väderkanalerna om att det skulle bli storm natten till idag. Den uteblev, men när vi slog på tv:n på eftermiddagen var det storm- och vissa tornardo-varningar utfärdade på andra sidan delstaten. Det var ganska blåsigt utanför fönstret, så vi höll oss inomhus med tv:n påslagen hela kvällen. En stund gick vi allihopa ner i källaren (och spelade Wii) ifall det skulle komma mot oss. Som tur är verkar ovädren gå både norr och söder om oss, men vi hamnade i någon sorts lucka med bara lite regn och åska. Visserligen hade en tornardo varit lite spännande, men jag föredrar att det blev så här. En bra bit norr om oss hade det tydligen kommit hagel stora som äpplen! Det hade inte varit kul!

Men som sagt mår jag bra :) Jag börjar sakna er därborta. På lördag ska det nog ringas hem lite.
Bless// Johanna

21.51

Dag tre. Jag tänkte lägga upp bilder idag, så det blir ett kort skrivet inlägg.

Idag har jag ätit macaroni & cheese för första gången! Det var okej, men det smakade inte ost någonstans. Emma älskar det över all annan mat, vilket jag inte riktigt kan förstå. Men det kanske är lättare om man har växt upp med det?

Nu på kvällen fixade vi mitt gymkort! Jag passade på att träna när jag ändå var där, och det blev en mini-triathlon. Först sprang jag 2 miles (3 km) på löpband, sedan simmade jag 300 yards (cirka 330 m) och därefter cyklade jag de 4 kilometrarna hem. Det var ett trevligt gym, men när vi höll på att fixa medlemskapet frågade killen som skötte datorn om jag var 14 eller 15 år! Då var jag ju bara tvungen att titta lite på honom och svara "seventeen" med lite rättande röst.


Bild 1: Starbucks på flygplatsen i New York! Visserligen te i muggen, men ändå!
Bild 2: Ost? Knappast.
Bild 3: Slip'n'slide är lika kul efter tre dagar i rad.

Det ska tydligen bli blåsigt i natt. Mycket mysigt :)
Bless// Johanna

Bicycle race.

Dag två. Det är rätt skönt att Daves kusins dotter Becca bor med oss den här veckan. Hon är 19, har körkort och hjälper till på dagarna när hon har tid. Idag åkte vi med henne till bion och såg Shrek Forever. Det är den fjärde filmen, och jag måste säga att den var väldigt bra! Jag var lite skeptisk till hur mycket historia det fanns kvar att göra film av, men den tog en hel del oväntade vändningar. Dessutom fick jag upptäcka hur amerikaner äter popcorn. De häller smält smör på sina. Det var lite kladdigt för min smak, men ganska gott.

Vi håller redan på att få in rutiner på dagarna. På morgonen tittar vi på tv, äter frukost, lite mer tv, plockar jordgubbar i jordgubbslandet, hittar på ett par aktiviteter och i slutet av dagen sitter jag i soffan med en bok, Emma lyssnar på sin cd-spelare och Alex sitter vid datorn. Med andra ord flyter det på ganska bra hittills.

Problemet med att jag är 17 är ju förstås att jag inte har körkort. Just nu kan Becca skjutsa i sin bil om vi ska åka till något speciellt, men när hon har flyttat hem igen fungerar ju inte det. Så nu på kvällen gick jag och Dave ut i garaget och letade efter en passande cykel till mig. Det blev till slut hans gamla mountainbike! Den cykeln är förmodligen äldre än mig, och eftersom det är en mountainbike är styre och sadel ungefär lika höga. Jag testkörde den ett tag, och man känner sig lite som en dubbelmacka på två hjul! Jag var nästan övertygad om att jag skulle cykla vilse i kvarteren, men det gick bra. Dessutom hade jag både karta och mobil ifall jag skulle tappa bort mig. Så nu kan jag ta mig runt själv.

Imorgon ska jag och Becca förhoppningsvis till Mall of America när jag har slutat jobba! Mall of America är USA:s största shoppingcentrum, det lär vara grymt stort. Men allt här är väl stort.

Bless// Johanna

Slipping and sliding.

Nu är första arbetsdagen avklarad! Det känns riktigt bra. Fem veckor ska nog inte bli något problem.

Efter mitt inlägg i morse åt jag och Emma frukost. Alex vaknade lite senare, så han åt frukost själv medan jag och Emma tittade på barnprogram på tv. Det var mulet men inte regnigt ute, så vi gick ut och plockade ett par jordgubbar i jordgubbslandet. När vi kom in spelade vi spel, och under tiden började det regna. Så vi spelade både Operation och Risk på förmiddagen. Alex krossade mig totalt i Risk. Han hade tagit över hela världen, och jag hade tre trupper i Sydafrika!

Eftersom det fortsatte regna tittade vi på den fantastiskt söta filmen Otis & Milo. Helt underbar film om en katt och en hund på en bondgård, inspelad med riktiga djur och sagoberättare. Sedan blev det lunch och lite Wii Fit innan vi upptäckte att det hade slutat regna! Av någon anledning var barnen sugna på någon sorts bad, så vi plockade fram en Slip'n'slide! Jag tyckte att det var för kallt för att bada, men de älskade att slänga sig på mage och glida längs den vattensprutande gummimattan ner i en liten bassäng. Det blev bara liite blött i gräsmattan... Efteråt gick vi in och gjorde små chokladfigurer av smält choklad i formar innan vi mer eller mindre ramlade ner med dator/cd-spelare/bok i vardagsrummet.

Nu på kvällen följde jag med när Dave skjutsade Alex till simträningen, och sedan åkte vi bort till gymmet och skulle fixa mitt medlemskap. Tyvärr visade det sig att man enligt policyn var tvungen att vara 18 för att få möjlighet att lämna barnen i lekrummet, och att den chef som skulle kunna bevilja ett undantag hade gått hem för dagen. Så Dave ska ringa honom imorn och se om jag kan få det där medlemskapet trots att jag är 17. Annars går vi till en annan anläggning och säger att jag är 18 och att jag glömde leg hemma.

Jag måste faktiskt säga att jag inte är lika trött idag som igår. Yay!
Bless// Johanna

07.03

Jetlag är inte kul. Igår var jag så trött att jag gick och la mig vid halv nio. Jag antar att jag får skylla mig själv, men i morse vaknade jag vid halv sex och kunde inte somna om.

Igår fick jag hjälpa till att "skala" majskolvar för första gången i mitt liv! Färska amerikanska majskolvar är så mycket godare än frysta svenska!

Bless// Johanna

Once upon a time in America...

...landade en liten tjej på flygplatsen i Minneapolis helt ensam. (Du som känner på dig att det här kommer bli ett långt inlägg, du har helt rätt.)

Först och främst vill jag säga att allt har gått jättebra. Flygresan från Arlanda till New York var åtta timmar lång, så jag lyckades titta på tre filmer. Självklart såg jag New Yorks silhuett och Frihetsgudinnan från planet, men efter det var det första jag såg en IKEA-butik! Mamma hade skrämt upp mig med att immigrationskontrollen skulle vara jättetuff, men vakten var jättesnäll. Han frågade hur jag mådde, var jag kom ifrån, varför jag var i USA, hur länge jag ska vara här och sedan fick jag lämna fingeravtryck. Det var inget mer. Flygplanet från New York till Minneapolis var mindre och skakigare, men även det gick bra.

Jag mötte Dave (pappan i familjen jag jobbar åt) på flygplatsen. Då var klockan lokal tid 11.20. Svensk tid var den 18.20. Det innebär att när jag gick och la mig vid 21, var min kropps klocka 04. Då var jag hyfsat trött.

Morgonen efter gick vi alla upp vid fem på morgonen. Alex, som är 10 år, skulle iväg på simtävling i en grannstad, så vi slängde in oss allihopa i bilen och åkte dit. Han hade tävlingar på förmiddagen, men eftersom det regnade och tidvis åskade blev hela programmet försenat. Alla fick snällt sitta och vänta på att åskan skulle gå över så att det kunde börja tävlas. Ingen på hela området var torr. När Alex till slut hade fått tävla åkte vi till hotellet där vi skulle övernatta. Sedan blev det lite sightseeing runt universitetet där Dave och Åsa (mamman) träffades innan vi sprang runt i affärer och försökte hitta mobiltelefoner och abonnemang till både mig och föräldrarna. När vi kom tillbaka till hotellet gick de andra ut och gjorde lite aktiviteter, men jag var så trött att jag tog en dusch och la mig i sängen och vilade.

Idag var det nya tävlingar, men som tur var regnade det inte. Alex kom etta i två lopp! Efter lunch på Noodles & Company åkte vi hem. Jag tror att jag somnade i bilen...

Just nu ligger jag i min dubbelsäng i källaren. Kläderna är inpackade i garderoben, och jag har faktiskt tagit till vara på att jag inte jobbar när föräldrarna är hemma. Det betyder att jag bad barnen att gå och leka för sig själva en stund. Både min egen mamma och Åsa och Dave påminner mig hela tiden om att jag inte ska jobba övertid.

Snart är det middagstid. Jag har inte ställt om klockan på datorn, så jag inser att jag är trött för att klockan hemma snart är midnatt.
Bless// Johanna

A thousand miles seems pretty far, but they've got planes and trains and cars. I'd walk to you if I had no other way.




NU SMÄLLER DET SNART! Om cirka 12 timmar sitter jag på ett flygplan från Arlanda till Newark, New York. Om cirka 22 timmar går planet till Minneapolis. För att citera min klasskompis Ivi: herre min grek!! Det är mindre än ett dygn! Vart tog allt vägen? Jag börjar ju bli nervös nu. Nervös, men förväntansfull. Oj, vad det ska bli kul! Och vad väldigt många utropstecken det blev här.

Idag var det skolavslutning. Vi sjöng, sen sjöng vi, sen sjöng vi en sång till, sen höll svenska och engelska rektorerna de kortaste avslutningstal jag har varit med om (i princip "bra jobbat, ha ett bra sommarlov"), sen sjöng vi, sen sjöng vi igen, sen var det allsång och sedan fika i klassrummet. En av de sångerna vi sjöng var Honky Tonk Women av Rolling Stones, i någon sorts acapella-variant. Snacka om att skämma ut sig för alla ettor i hela skolan! På något sätt verkade de ändå tycka om det. I vilket fall som helst, i klassrummet delade vi ut presenter från klassen till vår musiklärare och våra två mentorer. Dessutom gav min kompis Agnes ut ett häfte med de mer korkade citat vi har sagt under ettan, och som hon har snappat upp och skrivit ner i mobilen! Det var väldigt uppskattat av alla. Jag finns med i flest citat (41 stycken)...

Efter avslutningen åkte vi ett gäng hem till Filip på Värmdö. Vi hade jättemysigt där! Vi spelade pingis på altanen, åt lunch, lekte med Filips hund Zingo, spelade Guitar Hero och lite poker. Det var inte lätt att säga hejdå till Filip, Agnes, Disa, Gordon och Gustav. Men efter en så här underbar eftermiddag känns det i alla fall som att vi har umgåtts ordentligt innan vi skiljs åt ett tag.

Jag visste vem som skulle bli svårast att säga hejdå till. Johnny. Förstås. Antar att jag fällde en tår eller två under den timme vi fick tillsammans idag. Halleluja för telefoner och internet, vet inte riktigt hur jag skulle klara mig annars. Han föreslog att jag skulle försöka att inte tänka så mycket på honom när jag är borta. Önska mig lycka till.

Nu ska datorn packas ner i resväskan. This is it. Imorgon ska jag upp tio i sex. På morgonen.
Bless// Johanna

A song for your heart, but when it is quiet I know what it means and I'll carry you home, I'll carry you home.



Sista dagen innan skolavslutningen! Imorgon har jag gått mitt första år i gymnasiet. Det känns inte riktigt klokt. Igår tittade jag på bilder från nian och insåg att det mentalt var väldigt länge sedan jag gick på AF. Att börja gymnasiet var verkligen som att kliva över en tröskel och lämna en del av barndomen bakom sig. Poetiskt, eller hur?

Men att kliva över en tröskel betyder inte att man aldrig återser det man har bakom sig. Idag träffade jag de flesta av mina närmaste tjejkompisar från just AF! Det var så sjukt mysigt! Vi har inte setts på ett tag, och det var otroligt kul att få sätta sig tillsammans och fika och pladdra om "gamla tider" och skvallra om vad som händer gemensamma bekanta. Vi satt på Citykonditoriet i två och en halv timme. För mig var det jätteskönt att träffa tjejerna innan jag åker till USA.

Jag är verkligen på avskedsturné genom min vänskapskrets. Skumt. Jag menar, just nu känns det som att jag ska vara borta i sex månader istället för sex veckor.

På tal om USA så är det mesta av kläderna nerpackade nu. Halva väskan är ju fortfarande tom! Det kan i och för sig behövas rum för både kamera och allt det jag ska shoppa på andra sidan Atlanten. Kom just på att jag ju kan stoppa ner datorn där också, om det finns plats! Vilket geni man är ;)

Bless// Johanna

Nu är det bekräftat.

Jag har funderat lite.

Slutsatser:

Mycket folk = ytliga samtal.

Större saknad = mer efterlängtat möte.

Låga förväntningar = större chans till överraskning.

Lite liv = mycket blogg (och facebook).

Mindre att göra = mer tid att tänka.

Mycket visad kärlek = mycket kärlek tillbaka.



Värt att fundera över.
Bless// Johanna



Sammanträffande?







Jag vet att kvalitén inte är den bästa, men visst låter dessa låtar extremt lika? Speciellt i början...

This ain't no ordinary love.

Så har man tillbringat ännu en relativt meningslös dag i skolan. Fika på franskan, lite sjungande på musiken, två timmar lunchrast och treornas utspring var vad som hände idag. Så jag slutade halv två, vilket var väldigt skönt.

Igår var det fotbollsmatch på skolgården! Varje år är det tydligen match mellan svenska och internationella sektionerna i skolan, så alla lektioner slutade vid elva och större delen av skolan tog sig ut på gården och hejade. I dammatchen vann internationella, men i herrmatchen vann svenska laget för första gången på ett antal år! Jag fotade en hel del... :) Det var väldigt kul att sitta och heja på sitt lag och ta massa roliga foton! Det blev ännu lite fler foton när min kompis Disa fick stå modell på S:t Eriksbron.

Det är bara tre dagar kvar till USA nu! Jag har börjat säga hejdå till folk. Igår gick jag och Viktor ut och promenerade i en och en halv timme! Det var jättekul, speciellt när Viktor fick för sig att vi skulle följa en stig rakt in i skogen och se var vi hamnade. Det visade sig att vi när vi kom ut ur skogen var vid en backe där han brukade åka pulka som liten!

Nu ska jag eventuellt titta igenom packlistan. Eller bara sitta vid Facebook. Vi får se ;)
Bless// Johanna



Segrare!

Burnin' up for you, baby.

Jag måste få skryta lite. Jag har cyklat en mil idag! Ja, du läste rätt. En MIL!! Det var jätteskönt! I förmiddags kände jag att jag ville ut och röra på mig, men eftersom jag inte är helt frisk från förkylningen/allergin än kunde jag inte springa. Så då tog jag cykeln bort till en badplats cirka 6 km härifrån, kände lite på vattnet och cyklade hem igen. Det tog väl en timme sammanlagt :)

Idag ska min lillasyster döpas, så jag och mamma bakade fika igår. Havrerutor och blondies med vit choklad och hallon ska det bjudas på efter dopet. Mysmys. Sedan tittade vi på filmen The Queen. Den var jättebra!! Värd att se!

Nu ska jag packa lite till. Jag och min lillasyster flyttar till pappa idag, och jag måste ha med allt jag vill ha till USA! Jag åker på fredag, det är helt sjukt! Självklart kommer jag blogga därifrån också! Det blir min informationskanal hem till Sverige :)

Bless// Johanna

I don't take photos, I make photos.










Jag älskar fotodagar! Igår sprang jag runt i trädgården och fotade med macroobjektivet medan mamma låg och solade. Hon hotade med att jag skulle bli arvlös om jag fotade henne, så det blev annat på bilderna istället ;)

Sommarnatt blir sommardag.

Nu är det verkligen sommar på riktigt!! Bikini, jättevarmt på uteplatsen, sommarspellista på spotify och sooool, behöver jag säga mer? :) Åh vad jag har längtat!

Nu ska jag ut i solen! Sedan ska det planeras packning, köpas resväska och se om Johnny har lite tid över :)
Bless// Johanna


Jag är så glad. Vet inte riktigt varför, men hela veckan har jag sprudlat av energi. Jag skulle på allvar kunna skutta ett varv runt Stockholm!



We'll fly like birds, out of this world.

Jag känner att det har lagts upp mycket musik på sistone. Det är trevligt :) Musik och kärlek är det som får jorden att snurra. Så det så.

Igår var Den Stora Konserten! Fyra klasser från skolan, fyra solister och tjugo orkestermedlemmar ur Kungliga Filharmoniska Orkestern framförde del I och II ur Händels Messias i Kungsholms kyrka! Det var pampigt, svårt, tajt och grymt fint! Visst var det någon som då och då stack iväg lite fel, och altarna låg på ett ställe närmare ett taktslag efter orkestern, men det blev grymt bra ändå under de två timmar konserten pågick! Så det var väldigt kul och värt allt arbete!

Eftersom det är en vecka kvar i skolan gör vi inte så fruktansvärt mycket vettigt på lektionerna. Idag var det betygssnack, film, ett testprov i kemi (som inte räknas in i betyget) och solande på skolgården. Samhällslektionen ställdes nämligen in så att vi hade två timmar och tjugo minuter att äta lunch på. Skolgården var varm och skön och jag har fått färg! Glömde nämligen att man måste sola både ovansida och undersida av armarna för att få en jämn bränna... Men då syns det ju att jag har blivit lite brunare :)

Imorgon ska jag ha mitt sista prov, och titta på min lillasysters musikal på kvällen! Hennes klass sätter upp Lejonkungen, och det ska bli så kul att gå och titta! Min lillasyster spelar vuxna Nala :)
Bless// Johanna

I'll just keep dancing all night.




Åh vad jag tycker om Robyn! Hon är så sjukt cool och gör så grymt bra musik! Det här är hennes senaste singel, och den är helt klart en ny favorit i min spellista, tillsammans med Eurovisionvinnaren "Satellites" med Lena!

RSS 2.0