Prao: dag 1

Så var det prao igen. Det känns som att det inte alls var särskilt länge sen jag bloggade om min prao, men det var ju i februari! Men nu är det alltså dags ännu en gång. Den här gången har vi bara en veckas prao för att vi hade två veckor i åttan. Jag måste säga att jag alltid hamnar i samma branch när det gäller prao. Förra gången var jag i en femteklassare och nu praoar jag på dagis. Det heter Solgläntan och drivs/har drivits av kyrkan som jag går i. Från början ville jag praoa på bageri, men jag hittade ingenting och hamnade istället på Solgläntan. En jättestor fördel är ju att det tar en minut att gå hemifrån till dagis :)

Idag var alltså första dagen. Jag var hos tandläkaren tidigt i morse (7.40!) och gick sedan till dagis efter att ha gjort en kort avstickare hem och hämtat vinterjacka och regnbyxor. Jag var rätt glad över de där kläderna eftersom vi var utomhus sammanlagt fyra timmar. Första två timmarna var vi ute allihopa. Barnen sprang runt överallt och vi "fröknar" försökte hålla lite koll, så gott det gick. Vi var sex fröknar på typ 30 barn, så det var rätt lugnt. Efter dessa två timmar gick vi in och de stora barnen hade lite läsestund innan det var lunch. Efter lunch skulle de mindre barnen sova och de stora skulle ha högläsning. Jag fick den stora äran att hålla i högläsningen, och läste fyra bilderböcker för dem. När jag var färdig var klockan ungefär ett, och då var det bara att skjutsa ut barnen. Jag var precis på väg ut när Maggan, som är "chef" eller vad man ska säga, kom och sa att jag kunde ta en halvtimmas rast i personalrummet. Jag tog en kopp te och läste tidningen innan jag gick ut igen och var ute tills jag gick hem vid halv fyra.


Barnen på dagis var så sjukt söta! En tjej såg ut som Toker i Snövit och en annan såg ut som en alv eller pyssling! Den sistnämnda var så söt, för varje gång jag såg på henne log hon det största leende jag någonsin sett! Jag älskar småbarn! Eller ja, jag älskar barn över huvud taget. Jag tror därför inte riktigt att det är en slump att jag alltid praoar med barn :)

Nu måste jag snart gå och lägga mig. Man blir trött av att arbeta med barn, plus att man ska sova för att inte bli sjuk! Det sägs ju att dagis är det värsta som finns när det gäller smittorisk... :)
Bless// Johanna


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0