JoyInLife

Ibland kan en tanke bara slå till. En insikt faller ner från ovan. En snilleblixt. Alldeles nyss insåg jag hur häpnadsväckande relationer kan vara. Vi människor måste vara de enda på hela jorden som faktiskt har relationer till varandra. Flocklevande djur har någon form av samhörighet, men de får inte vänner, fiender eller älskade. Speciellt inte så stort antal relationer.

Tänk efter själv, hur många människor hälsar du på per dag? Hur många vänner har du på Facebook? Jag har nyss blivit medlem i den kristna skolgruppen på min skola och fått 10 nya relationer på köpet. Inte djupa relationer, men jag hälsar på dem när jag möter dem i korridoren. Till det har jag hela min familj, klassen, större delen av min gamla klass, kyrkfolk, småtjejerna i dansgruppen, folket i breakingklassen och fler. Alla dessa relationer, förbindelser, med andra kan göra så mycket gott men också en hel del ont. Idag fick jag veta att två av mina kompisar har gjort slut. De var jättefina tillsammans, men av någon anledning fungerade det inte riktigt. Det känns så fruktansvärt tråkigt när sådant händer.

När jag satt och tänkte och kände mig lite nedslagen över deras uppbrott kom jag att tänka på att det finns så många fler relationer. Det kändes på något sätt överväldigande att samtidigt som en relation har tagit slut, har flera fördjupats under dagen. När jag insåg att allt jag har gjort med andra människor idag har betytt något för bandet mellan oss kändes det som att jag insåg en liten bit av något oändligt. Den känslan rekommenderar jag. Jag menar, när jag idag bakade bullar tillsammans med Agnes hemma hos mig, mötte Caleb mellan varje lektion, pladdrade med Jonas och chattade med Johnny arbetade jag lite på min relation till alla dessa utan att tänka på det. Allt som händer spelar roll.

Filosofi-inlägg slut.
Bless// Johanna