Measure your life in love.
Så var man officiellt tillbaka i skolan. Det var inte så illa som jag hade trott. Dels för att lektionerna var ganska sköna, och dels för att alla i klassen verkade glada att se varandra igen. Visserligen fick vi en labrapport i läxa, men den har vi två veckor på oss att skriva så det var inte så farligt.
Dessutom har jag träffat massa trevligt folk idag. På väg till skolan fick jag sällskap av min kusins fästman (de gifter sig i sommar!), och på väg hem sprang jag in i min käre pojke! Han hade bråttom till jobbet, men ett par pussar fick jag ändå :) Och så har jag självklart träffat hela klassen.
Men lite sömnig måste jag erkänna att jag är. Det känns som att det blir tidiga kvällar den här veckan.
Imorgon ska jag och Disa stanna i skolan och plugga kemi inför provet på torsdag. Tur att sällskapet definitivt överträffar uppgiften...
Bless// Johanna
Min morgonvy, som jag fick komma tillbaka till idag.
Hold on to that feeling.
Egentligen skulle man kunna säga att jag redan har börjat skolan. Det känns nästan så. Provet igår gick faktiskt bra. Jag pladdrade på franska, och det kändes bra. Jag tror till och med att jag böjde nästan alla verben rätt!
Resten av gårdagen pluggade jag på massa annat. Jag skrev en bit på engelskuppsatsen, läste kemi och svenskroman. Dessutom tittade jag och familjen på Let's Dance. Jag kommer förmodligen inte se något mer av det eftersom fredagkvällarna i kyrkan börjar nästa vecka och det ska mycket till för att jag ska missa en fredagkväll :)
I morse tränade jag! Vi var fyra stycken plus tränaren, så det blev en intensiv träning. När vi är ganska många blir det alltid kö till framför allt trampolinen, och då hinner man ta igen sig lite medan man väntar. Idag var det ju ingen kö alls, men å andra sidan hade vår tränare tid att verkligen hjälpa alla och instruera. Sträck-halven gick bättre. Dessutom lärde jag mig en ny teknik för att skruva, och det var så mycket lättare! Så vi hade väldigt kul.
Om en stund ska jag, min lillasyster och våra kompisar Sara och Tobbe ut och åka pulka! Vi har ju inte direkt brist på snö... Igår fick jag och pappa kämpa för att få in bilen på garageuppfarten eftersom framhjulen fastnade i snön och varken kom framåt eller bakåt. Men efter en mindre misshandel av en gammal trasmatta (under däcken) och en knuff från mig fick vi loss bilen. Man känner sig lite häftig när man har puttat på en bil så att den flyttar sig.
Just nu tittar jag på skidåkning.
Bless// Johanna
I've been keeping my hopes unbroken.
Det känns lite jobbigt att jullovet snart är över. Det har varit så skönt och behövligt, och jag har så mycket att göra inför skolstarten att jag skulle behöva en vecka till. Men det får gå ändå.
Idag har jag träningsvärk i skuldrorna och lite i axlarna. Det kommer förstås från gymnastiken igår. Jag måste verkligen ta med mig kameran dit någon gång! Igår övade jag på att min sträck-halv skulle vara just sträckt, för just nu är den lite halvböjd. Men jag hade inget emot att köra tio stycken efter varandra, och springa fram och tillbaka till trampetten. Det är en så underbar känsla att flyga genom luften i hoppet och känna att man vet precis var man är och vad man ska göra. Om man dessutom landar på fötterna kan man hoppa hur många gånger som helst. Åtminstone tills man är så trött att man inte kan ta sig upp från mattan ;)
Igår byggde jag och min lillasyster en snögumma! Eftersom det var nästan nollgradigt trodde vi att det var kramsnö, så vi gick ut för att bygga något fint. Nu var det inte så mycket kramsnö, men tillräckligt för att göra en snöhög och ett huvud och få det att se ut som en gumma. Dessutom fick hon en halsduk som jag stickade för flera år sen! Bild kommer senare. Vi hade väldigt kul i snön!
Imorgon ska jag skriva det där franskprovet... Jag har inte ens tittat på franskboken än. Kanske ska göra det idag.
Bless// Johanna
Take what is left of me, make it a melody.
Kemiplugg är kuuul. Speciellt när man har glömt sin grafräknare i skolan och måste göra alla beräkningar i huvudet eller på mobilen som inte ens kan upphöja i negativa tal. Morr.
I'm gonna fix the world up for you.
Åh vad jag älskar lov! Jag håller med min kompis Filip: lovet borde vara ett par månader till. Fast då skulle jag förmodligen äta så mycket godis, snacks och kakor att jag skulle spricka. Så det kanske är lite tur att skolan börjar på måndag.
Men det är ju så skönt att kunna gå och lägga sig när man vill, vakna när man vill (innan 11.00 då mamma väcker oss) och göra vad man vill. Idag var jag och lillasyster hos farmor och farfar på lunch. Vår pappas kusin var också där, och det var första gången vi träffade henne sen vi var så små att vi inte minns det. Efter det träffade vi mamma och gick och spelade bowling. Det gick faktiskt förvånansvärt bra! Och inga brutna naglar heller ;) När vi kom hem spelade jag och lillsyrran Mario Bros Wii i cirka två timmar, och sedan såg vi på Snövit. Väldigt skön dag, med andra ord.
Fast det där med att göra vad man vill är inte riktigt sant. Imorgon måste jag plugga. Jag har en uppsats att skriva, en roman att läsa, ett kemiprov att förbereda och en franskuppsats som ska skrivas på fredag i skolan. Jippie. Men måste man så måste man. Jag gör det hellre nu i lugn och ro än första veckan i skolan då allt är tillräckligt jobbigt. Önska mig lycka till imorgon!
Bless// Johanna
Victorious.
Nytt år. På nyårsnatten försökte jag, Agnes och Disa (på vår tjejkväll, det absolut mysigaste sättet någonsin att fira nyår!) sammanfatta 2010. Det var svårt, men för min del såg 2010 ungefär ut så här:
- Nyår i Västerås
- Plugg
- Underbart sportlov i Kittelfjäll
- Gymnastikträning efter 6 års uppehåll
- Första året i gymnasiet avklarat!
- USA i drygt fem veckor på sommarlovet
- Det läskiga andra året på gymnasiet började
- Plugg
- Fullproppat lucia och sjukdom
- Nyår med världens bästa tjejer :)
Plus förstås ett underbart år med pojkvännen, nya kompisar, gamla kompisar och familjen. Jag tror att jag har lärt mig en hel del. Jag har upptäckt saker om mig själv, andra människor och världen i allmänhet. Det har varit ett roligt, ansträngande, kärleksfyllt, omvälvande och påfrestande år.
När jag ändå är igång med listor kan jag lika gärna skriva ner utsikterna för 2011.
- Sportlov i Kittelfjäll igen, med nytt och gammalt folk
- Plugg upp över öronen
- 18-årsdagen!
- Körkort!
- Konsertresa till Tyskland
- Kusinens bröllop!
- (Förhoppningsvis) massa trevliga 18-årsfester
- Sommarjobb?
- Sluta tvåan och börja trean!
- Projektarbete
- Vänner, pojken, familjen, dans, gymnastik, sång, kyrkan och allt annat som gör livet så underbart!
Jag önskar alla ett riktigt riktigt fantastiskt sprakande 2011!
Bless// Johanna
Dan efter annandan efter annan dag.
Egentligen är julen inte över. Julen varar än till påska, eller hur? I vilket fall har jag haft en mysig jul så här långt. Jag, mamma, pappa och min lillasyster firade jul hos pappa med mat, musik, klappar och allmänt lugn stämning. Bland presenterna hittade jag en externblixt till min kamera, supermysiga tofflor och de första två Harry Potter-böckerna på franska :) Det var jättemysigt att bara vara med hela familjen. På juldagen såg vi tre filmer (varav två där Robert Pattinson antingen spelade eller fanns med i bakgrunden) och tog det allmänt lugnt.
Förutom julfirandet har jag inte gjort så mycket. Man blir så seg på julen. Men igår var jag, mamma och min lillasyster ute på våra kusiners landställe och umgicks. Det var väldigt trevligt, det också. På kvällen åkte jag och Pontus in till stan för att fota. Vi hann vara i stan i ungefär en halvtimme innan det var dags att åka hem igen! Men vi fick ett par foton, och sedan följde han med hem och åt cheesecake och tittade på film. En rolig kväll, med andra ord. Speciellt när han blev beroende av Angry Birds på Ipaden... :)
Idag har jag, mamma och min lillasyster varit och tittat på Narnia - Kung Caspian och skeppet Gryningen. Den var jättebra! Mysig, spännande och rolig på samma gång. Fantastiskt sätt att tillbringa två timmar av sitt jullov, helt enkelt.
Nu ska jag ta det lugnt och fortsätta njuta av ledigheten.
Bless// Johanna
Från och med du.
Underligt hur den låten förföljer mig överallt. Jag blir så glad varje gång jag hör den, för det enda jag kan tänka på är när jag och Filip sjöng duett till den klockan halv fem på morgonen. Ett av mina mer knasiga minnen... Sen råkar ju låten vara ganska bra också :)
Imorgon är det julafton! Det är helt knäppt. Visserligen har det varit snö sedan slutet av november, lucia är avklarat, alla mina julklappar är inhandlade och jag och pappa har brottats med granen idag, men det känns ändå lite skumt. Fast kul! Känslan är att det kommer bli en mysig jul. Det bästa med julen är att ge bort julklappar. Jag blir verkligen glad när jag ser min paketgömma och vet att de som ska få klapparna kommer bli jätteglada. Att jag dessutom älskar att slå in paket gör ju inte saken sämre. I år är paketen ganska traditionellt inslagna, men förra året slaktade jag bland annat gamla noter till julsånger för att pryda inslagningarna...
Jag måste få berätta om vår gran också. Pappa köpte en kungsgran idag, och den är också en kortis! För er som inte är del i internskämtet: förklaring. Jag är kort. 161,8 cm för att vara exakt. Mamma är typ 169 cm, pappa är typ 175 cm och min lillasyster är 161 cm. Vi är en kort familj, vilket speciellt mina klasskompisar skojar om. Filip brukar "trösta" mig med att jag åtminstone inte behöver böja på benen i badkaret... Därför tycker jag att det är helt underbart att vår julgran är sisådär 185 cm! För att kompensera är den hyfsat vid, men ändå! Granen är del av vår familj på riktigt :)
Nu ska jag eventuellt julstäda lite till.
Bless// Johanna
Maybe he won't find out what I know: you were the last good thing about this part of town.
Äntligen jullov! Som jag har längtat och behövt det! Nu ska jag bli helt frisk i både hostan och benhinneinflammationen. Så det så.
Idag var det vinteravslutning. Vi sjöng lite och rektorn höll det kortaste talet i världshistorien! Det var allvarligt tre minuter långt och bestod i princip av "ni har jobbat hårt, ha en god jul så ses vi taggade till nästa termin". Som kompensation höll rektorn för den engelska sektionen ett 20-minuterstal om astronomi. Ganska intressant, men för långt för att de flesta skulle hänga med.
Efter avslutningen gick jag och Disa på stan. Jag fotade lite, vi åt lunch och jag handlade mina sista julklappar! Den allra sista fick jag besöka tre butiker i samma kedja för att få tag i, men det är den värd. En av mina bästa julklappar någonsin! :)
När jag kom hem tittade jag på Nobelföreläsningen i fysik. Det var jätteintressant! Speciellt när man som naturare är lite insatt och kan förstå vidden av deras upptäckter. Ett meterbrett stycke grafen av ett enda lager kolatomer, det är fantastiskt!
Nu ska jag tygla naturaren. Ikväll har min lillasyster julshow med sin skola. Det ska bli jättekul att titta på!
Bless// Johanna
Dance with me, take a chance with me.
Jag var både uttråkad och rastlös. Så en ny design blev min räddning :)
(Syns den inte, tryck på f5!)
Bless// Johanna
My heart's in a mess.
Så var man klar med matte C! Det stora nationella provet som har hängt över oss som ett litet moln sedan oktober är nu borta. Och det gick jättebra! Visserligen var en av mina motiveringar lite luddig (i stil med "och eftersom den linjen går där så kan det inte gå någon annan linje där och då blir a<0"), men resten kändes riktigt bra! Två och en halv timme tog det, så det var rätt skönt att vi hade hela fyra timmar på oss. Man kunde ta det lugnt, fundera ordentligt, äta lite och slappna av.
Efter provet åt jag lunch med min kompis Tone. Jag hade tänkt åka hem eftersom det kändes lite ledsamt att sitta ensam i matsalen och äta lunch, men när jag skulle gå var Tone precis färdig. Så då åt vi tillsammans :) Sedan gick jag och köpte ett par små julklappar och åkte sedan hem. Nu ska jag skriva en engelskuppsats och dricka te.
Bless// Johanna
What was found is lost again.
Jag har en bra och en dålig nyhet. Egentligen är jag sprängfylld av nyheter, historier och händelser, men jag fokuserar på dessa två.
Bra nyhet: Hostan har blivit mycket bättre! När jag väl hostar låter jag döende, men jag hostar bara ett par gånger per dag! Det är så sjukt skönt att kunna andas igen.
Dålig nyhet: Hostan har ersatts av yrsel. Jag har ingen aning om var den kommer ifrån, men de senaste dagarna har jag haft svårt att stå upp länge och gå rakt fram samtidigt som jag tittar åt ett annat håll. Dessutom blir jag illamående om jag rör på huvudet för mycket. Det kan bero på att jag inte har ätit tillräckligt (ingen aptit alls), inte druckit tillräckligt eller fått för lite frisk luft, jag vet verkligen inte. Men nu ska jag försöka sitta upp en stund och plugga matte. Det värsta med nationella provet imorgon blir nog inte att sitta och skriva det, det blir att ta sig till skolan. Jag funderar på att övertala pappa att skjutsa mig, men det kommer förmodligen bli så att jag biter ihop och tar mig dit på vanligt sätt ändå.
Det har inte hänt så mycket annars, jag har sett halva första säsongen av Glee. Det är verkligen en helt fantastisk serie. Man blir så glad!
Bless// Johanna
Let your memories grow stronger and stronger, until they're before your eyes.
Jag tror att sjukdomen börjar infiltrera mina tankar också. Förutom hosta, snuva, feber, allmän dåsighet, oförmåga att sitta upp under längre tid, hög puls och darriga händer börjar jag tänka. Just nu kan jag inte föreställa mig hur jag ska kunna bli frisk. Jag tror inte att jag någonsin har varit så här sjuk.
Imorgon kväll blir det en skojig kombination av mediciner. Morfin, astmamedicin och Alvedon. Men det är julfest och jag saknar alla så mycket att jag inte kan stanna hemma.
Nationella provet i matte C på måndag blir spännande. Jag är mest rädd att jag kommer störa alla andra med hostningarna.
Ursäkta stämningen på inlägget, men en blogg är till för att spegla själen, eller hur?
Bless// Johanna
We dance to the beat of false math and unrecognized genious.
Lucia är verkligen alla körsångares högtid. Igår gjorde min klass sammanlagt tio luciatåg. Eftersom vi delade upp oss i halvklasser behövde alla inte gå tio lussetåg, men jag gick ändå sex stycken. Det var kul men jobbigt. Speciellt jobbigt var det att få ur stearinet ur håret när man hade varit lucia. Min kompis hade stått i fyra timmar när hon kom hem och petat ur alla små stearinpärlor. Som tur är sjöng vi så grymt bra, och tjänade hyfsat mycket pengar till klasskassan. Sisådär 50 000 kr.
Idag var dock alla löjligt trötta. Jag är inte helt säker, men jag kan ha somnat på kemin. Det var skönt att ha kort dag och sluta klockan två. Att franskan i morse inte heller var så jobbig var underbart!
Så ikväll blir det i princip middag, muffinsbak och sängen.
Bless// Johanna
Your love is a symphony, all around me, running through me. Your love is a melody, underneath me, running to me.
Saker skulle definitivt kunna vara bättre. Fram till i natt trodde jag att uttrycket hosta tills man spyr bara var ett uttryck. Jag har inte tränat gymnastik på två och en halv vecka. Jag har inte varit i kyrkan på fredagssamlingarna på två veckor. Det finns så mycket folk som jag saknar för att jag inte har varit på dessa saker. Och nu måste jag vara tyst på luciakonserterna i Globen imorgon. Dessutom missar jag när mina danstjejer visar upp den senaste dansen i kyrkan imorgon, för att jag ska stå i en stor arena bland 1100 sångare och vara tyst.
Gnäll.
Men jag har en tröst. Efter alla luciakonserter imorgon och på måndag kan jag göra precis vad jag vill och totalt strunta i hur jag mår. Då finns det inget jag måste vara frisk till. Inget som gör att jag inte får träna eller gå ut och fota, inget som stänger mig inne.
Förutom nationella provet i matte C.
Och julen förstås, då vill man ju vara frisk.
Och nyårstjejkvällen hos Disa.
Kanske ska bry mig lite om hur jag mår då.
Lite.
Och fortsätta be att jag ska bli frisk.
Nu ska jag stryka mitt lucialinne.
Bless// Johanna
Just forget the world.
Idag har varit blandad. Igår kväll hostade jag så mycket att jag trodde att jag aldrig skulle somna. Men efter en timme lyckades jag faktiskt. I morse hostade jag också. Jag åkte till skolan, klarade av att inte säga ett ljud (stor bedrift, tro mig!) och bad om att få sitta i ett annat rum och skriva fysikprov för att inte störa resten av klassen med hostandet. Provet gick helt okej, sedan försökte jag vara tyst igen, hostade nästan upp luftstrupen och åkte hem till mamma. Här hos pappa gör vi om badrummet, så det är hantverkare här på dagarna och trots att hantverkaren i fråga är min kompis pappa så är hela yrkesgruppen lite läskig. Därför åkte jag till mamma. Där drack jag fyra koppar te, skrev på en engelskuppsats, tittade på skidskytte och utdelningen av Nobels fredspris och åt lunch. Sedan åkte jag till pappa och nu ligger jag i sängen och löser sudoku.
Underbart detaljerad beskrivning av min dag, men vissa dagar är sådana.
Igår hade jag körlektion. Jag hade inte kört något sorts fordon över huvud taget på två veckor, så det var lite skakigt i början men gick i övrigt bra. Bortsett från motorstopp när jag skulle ut från macken. Att hosta bakom ratten var lite läskigt, men igår var hostan inte lika illa som idag så det gick bra.
Imorgon ska jag ligga i soffan och titta på skidskytte. Hela dagen. Egentligen skulle jag åka till andra sidan stan och titta på min kompis Filips gympauppvisning, och jag hade verkligen sett fram emot det, men jag måstemåstemåste bli frisk till måndag (helst söndag, men det kommer inte hända). På måndag är det lucia och jag ska ta ton och jag vet inte om jag har noter och vi ska vara halvklass så jag måste sjunga och lite halvpanik sådär. Alltså ska jag se på skidskytte hela dagen imorgon.
Och jag är helt seriös också. Jag älskar att titta på skidåkning! Det är så skönt att titta på folk som är aktiva och duktiga och flänger runt medan man själv sitter i soffan och inte behöver röra sig en millimeter. Om man vill kan man lösa korsord eller läsa en bok eller så samtidigt som man tittar. Superskönt!
Ikväll ska jag se Idolfinalen. Inte för att jag är ultraintresserad utan för att jag inte kan gå till kyrkan. Jag saknar alla! Men nästa fredag är det julfest, då ska jag gå! :)
Bless// Johanna
Seven days away, I think I thought I heard you say, "Where I want to be is with you, my sweet mystery".
Den här veckan har varit smått galen. Jag har åkt sammanlagt tio timmar i buss för att repa (måndag) och ha konsert (torsdag) i Gävle. Det var väldigt kul, men en så stor grej får ju konsekvenser. I tisdags var jag så trött att jag mådde illa och blev tvungen att åka hem, i onsdags behövde jag sova och gick därför inte på träningen och i fredags var jag, min lillasyster och vår kompis Sara här hemma och tittade på film istället för att vara i kyrkan. Jag var helt enkelt för trött.
Efter allt detta borde jag kanske ha sovit mer än fem timmar i natt. Men jag, Gustav och Gordon sov över hos Filip och då är det svårt att sova. Vi plus Agnes hade jobbat på Filips föräldrars fest för deras vänner och vänners vänner, och festen slutade klockan 01. Agnes åkte visserligen hem vid midnatt, men vi andra var kvar och höll ordning på borden, diskade och plockade tomflaskor tills det slutade. Sedan åkte vi hem till Filip, åt lite och låg i våra sängar och pratade till halv fem på morgonen. Kanske inte det smartaste, men det var så mysigt att det var värt det :)
Imorgon ska vi repa i Globen inför luciakonserterna på söndag! Det ska bli jättekul.
Bless// Johanna
Make this day what you want it to be.
Idag blev det officiellt juletid. Mamma satte upp adventsstjärnor och -stakar, och vi hade Första advents-konsert! Konserten blev egentligen bra, förutom näst sista sången då ett smärre kaos utbröt. Vi var sju stycken som skulle sjunga huvudkören i "Det är en ros utsprungen" och resten sjöng de speciella gymnasiestämmorna som i princip innebär att varje stämma har en ton och den tonen sjunger man genom hela stycket. Medan vi sjöng höll en av killarna i vår lilla kör på att börja sjunga på helt fel ställe. Han kom på det i sista stund, men hann få ur sig ett litet läte. Det gjorde att hela den lilla kören, utom jag och en av basarna, började tokskratta. Resultatet får ni lista ut själva, men vackert var det inte. Men resten av konserten gick faktiskt riktigt bra.
Imorgon är det mera julgig och sedan adventsfika här hemma.
Bless// Johanna
Åh vad jag längtar till sportlovet och Kittelfjäll! Jag får väl trösta mig med att det ju inte är brist på snö här hemma.
You are the one, the one who lies close to me.
Det är underligt hur människan fungerar. När man är mitt uppe i något man gör känner man ingen trötthet, ingen smärta och nästan ingen kyla. Men när man inte gör något och tillåter sig att känna efter, då kan man plötsligt känna igen. Nu ikväll gjorde jag och klassen vårt första jul-gig för säsongen, på Gant på Birger Jarlsgatan, och första delen bestod i att vi skulle stå utanför affären och sjunga för att välkomna gästerna på kund/personal/vilkadetnuvar-eventet. Att stå still mitt i vintervädret och kylan var inte helt lockande, och vi frös en hel del innan giget, men när man väl stod där och sjöng kändes det knappt att det var kallt. Visserligen stod vi så nära varandra vi kunde, men ändå.
Nästan samma sak hände igår. Jag har lyckats gå och få benhinneinflammation (visserligen en ganska liten, men ändå), men lyckades övertyga mamma att jag skulle få gå på gymnastiken ändå. Jag sa till mig själv att jag bara skulle hoppa trampolin så att jag inte skulle springa så mycket, men sedan började folk göra handvolter och då kunde jag inte motstå frestelsen. Så efter ett tag gjorde underbenen ont. Men när man sprang mot gropen eller trampetten kändes det knappt. Det kändes bara när jag gick tillbaka för att köra igen. Idag har jag dock inte känt något alls.
Den här veckan har annars varit ganska trevlig. Inga prov, inte så många ansträngande läxor och i princip ingenting oväntat som hänt. På lördag är det adventskonsert, och på söndag ska vi tillbaka till Gant och sjunga lite till. Nästa vecka däremot är det både franskprov och konsert i Gävle. Det blir ansträngande men kul.
Nu ska jag sova.
Bless// Johanna
I gave it all to you.
Träningsvärk är både ganska trevligt och ganska irriterande. Sån där riktigt riktigt svår träningsvärk, då man inte kan gå, inte sitta och framför allt inte böja sig ner till sitt skåp längst ner, sån är jobbig. Men den träningsvärken jag har nu är ändå inte helt fel. Lite öm i skuldror, lår och revben. Eller ja, musklerna utanpå revbenen förstås, men de är så tunna att jag inte riktigt räknar dem som muskler. I vilket fall kommer värken från gymnastiken igår. Jag ställde för första gången sträck-halv (Översättning: jag klarade att göra en volt med helt rak kropp och skruva den ett halvt varv och landa på fötterna)! Så det är jag lite stolt över.
Idag började jag dagen med att köra bil. Jag hade sovmorgon i skolan, så jag passade på att slänga in en körlektion där. Det gick bra! Jag fick köra en bit bort och på nya ställen där jag inte har varit tidigare. Jag känner att jag blir lugnare och lugnare i körningen. Å andra sidan är det mesta lugnare än den nervositet jag kände när jag började köra...
Dessutom hade jag svenskprov idag. Jag och en kompis kom fram till att svenskprov är ganska konstigt. Svenska handlar ju egentligen inte om faktainlärning? Men det här var prov i språkhistoria, så det kanske kan ses som fakta trots allt. I vilket fall gick det bra.
Imorgon är det sovmorgon till 10, tre lektioner plus extrarep inför ett speciellt evenemang och häng i kyrkan på kvällen. Mys, med andra ord.
Bless// Johanna
