I never left earth.



Blunda och lyssna på den här låten. Den är både sorglig och hoppfull på samma gång. Jag känner en underlig blandad känsla av att vilja springa så fort jag kan, och samtidigt bara ligga stilla på golvet.

Istället sitter jag med benen i skräddare på en skrivbordsstol och känner mig ganska avslappnad ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0