JoyInLife

Jag tror att varje dag innehåller många många val. Vi väljer varje dag vad vi ska ha på oss, vad vi ska äta och göra, men framför allt hur vi är mot andra människor. Små saker vi säger, gör eller inte säger och gör kan påverka så mycket. Idag när jag åkte hem från dansen satt jag på en bänk på Stockholms Södra och väntade på pendeln. Det var en del folk på perrongen, men inte särskilt fullt. Så kom det en lite äldre man gående med en cykel. Han ställde cykeln bakom bänken där jag satt, och gick runt bänken för att slå sig ner. I vanliga fall brukar man titta snabbt på varandra och sedan stänga in sig i sin egen värld i en sådan situation, men jag tänkte att jag för en gångs skull skulle göra annorlunda. Så jag såg på honom och sa "Hej". Inte mer än så. Han sa hej tillbaka och satte sig. Historien kunde ha slutat här, men så sa mannen något mer. "Lyssnar du på bra musik?" frågade han och tittade på mina hörlurar som jag hade på öronen. Jag skrattade lite och sa att jag gjorde det. "Det syns på dig" sa han. Jag log och sa "Musik är väldigt viktigt". Han höll med mig, och plötsligt började han berätta om hans första lägenhet som han delade med en kompis som hade så sjukt dålig musiksmak. Detta blev starten på en 20 minuter lång konversation mellan oss medan vi väntade på tåget, och under tågresan. Det visade sig att jag hade hamnat bredvid en mycket pratglad man som bodde i Sundbyberg, jobbade i sport-och cykelaffär på Södermalm (som låg i samma hus som Wille Crafoord bor i) och hade en hel del historier att berätta och prata om. Så vi satt och pratade om lite allt möjligt medan vi tog oss hemåt. Vi snackade om musik, Stockholm, cyklar och sådant. Jag hade aldrig träffat honom tidigare, lär kanske inte träffa honom igen och vet inte vad han heter, men vi hade väldigt trevligt där vi satt och pratade. Om jag inte hade sagt hej till honom hade vi förmodligen inte sagt något till varandra alls, och gått miste om ett mycket trevligt människomöte.

Annars idag har jag skrivit början på ett filmmanus, "mediterat" en stund, pratat om kärnvapen, jobbat teknik med tjejkompisarna och dansat breakdance. Alltihopa väldigt skoj :) Dessutom ringde mina kompisar Philip och Tobbe när jag var på väg till dansen. Philip ville ha hjälp att övertala Tobbe att följa med på ett läger i sommar, och när jag hade gjort det fortsatte vi pladdra om massa annat :) De är två sjukt roliga människor, de där två!

Bless// Johanna